AI (artificiell intelligens) är på väg att förändra hur det moderna samhället fungerar på flera områden. Automatiseringen av bedömningar av individer, till exempel i samband med rekrytering, har pekats ut som riskfylld ur ett etiskt perspektiv eftersom det handlar om bedömningar som påverkar människors livschanser.
Forskningen om vilka effekter AI-baserad rekrytering har i organisationer är än så länge begränsad, men de enstaka studier som har gjorts pekar på att AI riskerar att förstärka redan etablerade mönster av ojämlikhet. Trots detta drivs utvecklingen av att man kan göra stora besparingar på att använda automatisering istället för mänskliga bedömare.
Syftet med det här projektet är att undersöka hur bedömningar av jobbsökande gjorda av AI-baserade rekryteringssystem skiljer sig åt från bedömningar genomförda av professionella rekryterare. När i processen uppstår det skillnader, hur ser de ut och varför uppstår de? För vilka sociala kategorier har skillnader i bedömning störst inverkan?
Projektet bygger på en unik möjlighet att studera en stor svensk kommun som under ett års tid kommer att använda en avancerad AI-baserad intervjurobot i sina rekryteringsprocesser. Projektet kombinerar en experimentell ansats, där vi jämför intervjurobotens och kommunens rekryterares utvärderingar av samma jobbsökande, med en etnografisk studie där vi följer kommunens arbete under året då roboten testas.
