Under 1800-talet började bilder produceras i industriell skala som massvaror genom nya trycktekniska metoder som litografi, ståltryck och autotypi. I vår samtid finns tekniska möjligheter att skapa oändliga mängder nya bilder genom generativ AI. I det här projektet vill vi sätta dagens hype kring AI-teknik för bildproduktion i ett längre historiskt perspektiv.
Genom nedslag vid tre punkter, 1820-, 1920- och 2020-talen, fokuserar projektet hur olika tekniker för massproduktion, reproduktion och cirkulation av bilder artikulerades i bild och text. Dels studerar vi så kallade ’meta pictures’ det vill säga bilder av bilder eller bildproduktion. Dels undersöks det vi kallar ’vernacular picture theories’ det vill säga utsagor om bilders funktion, mening och säljkraft i annonser och fackpress inom reklam, tryckeribranschen och marknadsföring.
Det övergripande syftet är att förstå bilders funktion historiskt, inte enbart som massproducerade produkter i sig själva, utan också som säljfrämjande agenter för massproduktion och masskonsumtion av kommersiella varor generellt. Förutom att identifiera ikonografiska och diskursiva mönster i bilder från annonser, redaktionellt material i fackpress och handböcker i marknadsföring och försäljning avser vi belysa dessa i relation till akademiska bildteorier, så som de formulerats från det sena 1700-talet och in på 1900-talet.
Genom projektets tvärvetenskapliga angreppssätt och material hämtade från reklamhistoria, politisk ekonomisk historia, teknikhistoria, bildteori, mediestudier och studier av visuell kultur, syftar projektet till att utveckla en ny analytisk vokabulär, baserad i historiska materiella praktiker, som kommer att belysa och utöka förståelsen för bildens marknadsekonomiska existensberättigande och funktion i ett längre historiskt perspektiv.
