Den politiska utvecklingen under de senaste trettio åren och de globala miljöproblem som mänskligheten nu står inför tvingar oss att ställa frågor om omfattningen och gränserna för demokratiskt styre och dess värdemässiga grund. Vilka beslut bör fattas demokratiskt? Är dess domän bara nationalstater eller bör den även tillämpas på övernationella stater eller kanske till och med globalt? Kan det demokratiska styret appliceras på icke-geografiska enheter som internationella institutioner och företag? Kan framtida människors intressen representeras på ett bättre sätt i den nuvarande demokratiska ordningen? Kärnfrågan som löper igenom alla dessa frågor är: Vem ska ha rätt att delta i vilka beslutsprocesser?
Avgränsningsproblemet och dess relaterade praktiska politiska problem belyser vikten av att ompröva grundläggande idéer om demokratins principer och hur de ska förstås och tillämpas. Det öppnar för nya spännande sätt att förstå demokrati som har konsekvenser för hur vi ska kunna utveckla demokratin inför framtiden.
En sådan lovande men ännu inte tillräckligt utvecklad ansats som kommer att undersökas i detta projekt är att se demokrati som en normativ teori om rättvis fördelning av inflytande eller makt.
Detta reser i sin tur spännande och viktiga frågor om hur inflytande och makt närmare ska analyseras och preciseras i relation till det demokratiska idealet.
Projektet för samman forskare från en rad olika discipliner i syfte att belysa de filosofiska, legala, ekonomiska och politiska aspekterna av avgränsningsproblemet.
En antologi med arbetsrapporter från projektet finns att beställa eller ladda ner här: Studies on the democratic boundary problem
