I etiken, liksom i andra akademiska discipliner, finns en förväntan om att forskningsinsatser skall leda till ökade kunskaper och övertygande svar på de frågor som ställs. Den förväntan motiverar i sin tur att etiker konsulteras som experter i olika beslutsfattande sammanhang. Samtidigt präglas etiken av stor oenighet och det är svårt att se spår av konvergens.
Diskussionen domineras sedan länge av ett antal konkurrerande traditioner – kontraktualismen, konsekvensetiken, pliktetiken och dygdeetiken – vilka samtliga fortsätter att ha kompetenta anhängare trots uppkomsten av alltmer sofistikerade metoder. Situationen kan framstå som ett dödläge men det är möjligt att den döljer en sorts konvergens på ett djupare plan, på så sätt att de mest moderna versionerna av de olika ansatserna blivit alltmer lika varandra. Att det finns en sådan ”dold” konvergens är den hypotes projektet skall undersöka.
En av forskningsuppgifterna är att konstruera mått på teorilikhet som tillåter oss att utvärdera hypotesen. En annan är att tillämpa måtten särskilt på den teoriutveckling som utlösts av diskussionen om de komplexa etiska frågorna kring framtida generationer och klimatkrisen. Dessa frågor har visat sig extremt svårhanterliga inom alla traditioner och har därför lett till betydande modifikationer av äldre teorier. Genom vår undersökning vill vi öka förståelsen både av vad etiskt teoretiserande kan åstadkomma och av vilken expertis etiker på goda grunder kan tillskrivas.
