Elever som är optimistiska, lyckas de verkligen? Trots att pojkar i genomsnitt har högre självförtroende och lägre stressnivå än flickor, så tenderar pojkar att ha sämre skolframgång i högstadiet och gymnasiet. På motsvarande sätt har elever med utländsk bakgrund i genomsnitt höga aspirationer men tenderar att ha lägre betyg och en högre risk för att inte avsluta en påbörjad gymnasieutbildning än elever med svensk bakgrund. Deras psykologiska resurser, som man kunde anta gynna deras utbildningskarriär, verkar inte göra det. För att aspirationer och självförtroende ska omsättas till positiva utbildningsresultat behöver elever vara engagerade i lärande och skolarbete. Därför studerar vi betydelsen av studieengagemang för ojämlikhet i utbildning, med fokus på pojkars självförtroende och invandrarungdomars optimism.
För att fördjupa kunskapen om utbildningsojämlikheter i Sverige kombinerar vi sociologisk forskning om social stratifiering med psykologisk forskning om elevers engagemang. Vi studerar ojämlikhet i utbildning mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika invandringsbakgrund. Syftet är att identifiera möjliga motverkande faktorer som hindrar pojkar och unga med utländsk bakgrund att klara sig bättre i skolan. Med ett existerande unikt datamaterial från ett stort och representativt urval av unga (C ILS4EU), analyseras skolprestationer, utbildningsval och genomströmning från grundskolan till gymnasiet, samt vidare till högre studier för att identifiera vilka aspekter av elevers attityder och beteenden som har betydelse för prestationer och val i olika delar av utbildningssystemet. Vi använder ett kvantitativt tillvägagångssätt som bygger på longitudinella enkätuppgifter med information om kognitiva och språkliga testresultat samt registeruppgifter. Det gör att vi kan ta hänsyn till familjebakgrund, studieförmåga och tidigare studieprestationer när vi studerar betydelsen av aspirationer, självförtroende och engagemang samt andra psykosociala resurser.
