Covid-19-pandemin liknar i viktiga avseenden naturkatastrofer, krig och många andra samhälleliga utmaningar. I sådana situationer måste beslut fattas snabbt. Insatserna är höga, osäkerheten är stor, kunskapsläget är under ständig utveckling och värden står i konflikt med varandra. Samlingsnamnet för den här typen av situationer är ”kriser”.
För att kunna förbereda inför kommande kriser bör det ses över hur vetenskaplig expertis kan väga tyngre i beslutsfattande. Syftet med det här projektet, som tar grund i Covid-19-pandemin, är att utforska hur detta kan göras på bäst sätt för att under en kris utveckla en policy som är vetenskapsbaserad. För att detta ska vara möjligt är expertis nödvändig. Insikten uttrycks ibland med fraser som: ”lyssna på forskningen!” Samtidigt är experter ofta oeniga, de har ibland fel och deras råd kan vara värdeladdade.
Detta projekt inriktar sig på tre aspekter av problemet: oenighet, begränsningar och objektivitet. Under en treårsperiod kommer grunderna till problemen undersökas. Rationella strategier för att hantera dessa kommer även att analyseras. Sedan kommer projektet föreslå nya institutioner, strategier och system som kan bemöta dem.
Projektet faller inom filosofi, primärt socialepistemologi och vetenskapsteori, men använder sig också av empirisk psykologi och matematisk beslutsteori. Existerande litteratur i ämnet kommer att sammanfattas och syntetiseras. Sedan kommer den att jämföras med de senaste två årens händelser för att dra slutsatser kring hur vi kan vara bättre rustade inför nästa kris.
Ämnet är angeläget eftersom expertis på sistone fått stor uppmärksamhet inom flera olika akademiska discipliner. Nya insikter tillåter forskningsfronten att flytta sig framåt. I framtiden förväntar vi oss att kriser kommer uppstå alltmer ofta på grund av klimatförändringar. När de sker går inte att förutspå och det är därför bråttom att tillförse de regeringar som nu utvärderar och omprövar sin beredskap med så mycket kunskap som möjligt.