Efter Sovjetunionens sammanbrott var ambitionen att västfinansierade ekonomiska reformer och privatiseringar av tidigare statliga tillgångar skulle lägga grunden för en välfungerande marknadsekonomi i Ryssland. Åren som följde innebar en sällsynt möjlighet för regeringar, internationella finansinstitutioner, ekonomer och politiska och ekonomiska eliter att forma det ekonomiska system som sedan skulle växa fram i det forna öst.
Trots alla goda intentioner vet vi idag att 1990-talets reformer satte igång en intensiv konkurrens om tidigare statsägda resurser i vilken mäktiga elitnätverk växte fram, oligarker uppstod och strukturer transformerades på ett sätt som lade grunden för Vladimir Putins makttillträde i början av 2000-talet. Av allt att döma grundlades under denna tid också internationella nätverk och praktiker för aktiviteter som etablering av offshorebolag, insiderhandel och skatteflykt. Som en följd har miljarder dollar under årens lopp överförts från forna Sovjetrepubliker till skatteparadis i västländer.
Amerikanska aktörers inflytande i denna process är relativt väletablerad. Detsamma gäller inte för svenska institutioners, reformexperters och finansiärers roll. Trots många indikationer på att de har spelat en stor roll i etableringen av ovanstående nätverk och praktiker, har nästan ingen forskning gjorts på området. Projektets syfte är att studera hur svenska och ryska institutioner och eliter påverkade varandra och förändrades som en följd av de ekonomiska reformer som genomfördes i Ryssland efter Sovjetunionens fall.
Projektet kommer att bidra till teoriutveckling genom att bygga vidare på och interagera med flera viktiga litteraturområden, inklusive den sociologiska ansatsen om informella praktiker, teorier om variationer av kapitalism, institutionell korruption och teorier om elitnätverk.
