Pandemier framtvingar prioriteringsbeslut under extrema förhållanden som beslutsfattare är ovana vid. Det här projektet utvecklar ett ramverk för hur beslutsfattare kan och bör tänka kring prioriteringar under pandemier och de väldigt speciella villkor dessa aktualiserar.
Projektet kommer att undersöka tre typer av normativa frågor som görs aktuella under pandemier. För det första väcker pandemier svåra frågor angående vilken typ av information, vilken data, som ska ligga till grund för de beslut som fattas och hur. Bör till exempel endast effekter orsakade av pandemier ligga till grund för besluten eller bör all information om hur väl människor har det ligga till grund för besluten? Ska hälsopåverkan mätas i förlorade liv eller förlorade livsår? Projektet analyserar vilken information som bör ligga till grund för vilka prioriteringsbeslut som fattas under pandemier och hur informationen bör göra det.
För det andra tvingar pandemier beslutsfattare till prioriteringsbeslut som de är ovana vid (till exempel på grund av brist på skyddsutrustning, syrgas och medicin). Projektet studerar vilka fördelningsmönster som är önskvärda när bristvaror fördelas under pandemier.
För det tredje aktualiserar pandemier ovanliga mängder osäkerhet och oenighet bland experter. Till exempel angående hur smittspridningen påverkas av olika åtgärder. Projektet analyserar vad en rimlig samhällelig hållning gentemot de här osäkerheterna och oenigheterna är och hur den bör behandlas då prioriteringsbeslut fattas, exempelvis genom att studera vad det innebär att agera försiktigt då prioriteringsbeslut fattas under pandemier.
Genom att studera dessa frågor kommer projektet slutligen presentera ett ramverk för hur sunda prioriteringsbeslut kan fattas under pandemier och därmed bidra till den samhälleliga beredskapen inför framtida katastrofer.
