Två kvinnor diskuterar. Jametlene Reskp/Unsplash

Samtalets kontext och begreppslig ingenjörskonst

Inom begreppsetiken kan man prata om att ett begrepp är defekt och därför bör ändras eller avskaffas. Här riktas ljuset mot den kontext där begreppen används, vilket kan ge  en annan syn på begreppets värde och hjälpa oss förstå konflikter om vad begrepp ska betyda.

I både offentlig och akademisk diskurs uppstår ofta konflikter över hur våra begrepp bör användas. Exempelvis uppstod en intensiv diskussion om transfobi över författaren J.K. Rowlings kritik av frasen "personer som menstruerar", då hon menade att den helt enkelt kan ersättas med begreppet "kvinnor".

Den centrala idén inom begreppsetiken (eller begreppslig ingenjörskonst) är att begrepp kan vara defekta, vilket understödjer att de bör förbättras, eller till och med avskaffas helt. Syftet med detta projekt är att skifta fokus inom begreppsetiken till kontexten och den roll den spelar för ett samtal. Jag kommer att göra detta genom att applicera ett teoretiskt ramverk som kallas dynamisk pragmatik. Enligt detta ramverk sker konversationer mot en bakgrundskontext som innehåller information som deltagarna i ett samtal gemensamt antar att de alla accepterar.

Projektet har två mer specifika mål. Det första är att presentera en teori om hur kontexter kan vara defekta eller icke-ideala. Det andra är att argumentera för att det finns viktiga fördelar med att studera defekta kontexter. En sådan fördel är att det kan lösa problem inom begreppslig ingenjörskonst och en annan är att det kan hjälpa oss förstå vissa typer av djupa oenigheter. Projektet kommer därmed att bidra med nya teoretiska verktyg och en utökad förståelse för när, hur och varför språket bör förändras, och hur vi bör hantera konflikter om betydelsen hos våra begrepp.

Tidsplan

2025–2028

Projektledare

Stina Björkholm Fil. dr. i filosofi

Finansiär

Riksbankens Jubileumsfond