Klimatförändringar, desinformationskampanjer, naturkatastrofer och spridning av infektionssjukdomar utgör alla hot mot samhället och präglas av kollektiv risk. Formella åtgärder mot sådana hot, som lagar och förordningar, är ofta otillräckliga, svåra att förverkliga eller dyra. Därför behövs också en förståelse för hur sociala normer kan påverkas i mer informella sammanhang.
Trots vikten av sociala normer på området finns en betydande kunskapslucka om hur de samspelar med kollektiv risk och möjligheten till samarbete. Detta projekt syftar till att fylla denna lucka och undersöker hur dynamiken mellan sociala normer och samarbete är både orsak och konsekvens av samhälleliga hot.
Risker och sociala normer är inte statiska, utan påverkar varandra. Kollektiva hot kan stärka sociala normer och främja samarbete, och om människor samarbetar kan deras handlingar få den totala risken att minska. När risknivån sjunker minskar däremot normernas styrka vilket leder till att samarbetet minskar. Att ignorera dessa återkopplingsslingor kan leda till oväntade resultat. Insatser som framgångsrikt minskar risk kan till exempel ha den oavsiktliga bieffekten att urholka sociala normer och göra samhällen sämre förberedda på att hantera nya hot.
Projektet använder sig av covid-19-pandemin och klimatförändringarna som typsituationer där samarbete behövs för att hantera ett samhälleligt hot. Projektet har ett tvärmetodiskt tillvägagångssätt där långsiktiga beteendeexperiment och beräkningsstudier integreras. Beteende- och beräkningsexperimenten är
utformade i dialog med nationella och internationella intressenter och experter.
