Projektet ska undersöka en grupp vi benämner ´de policyprofessionella´. Det är personer som i olika former är anställda för att bedriva politik, och alltså inte förtroendevalda. De återfinns t ex i regeringskansliet, i riksdagens sekretariat, i partierna på europeisk, national, regional och lokal nivå, i många intresseorganisationer samt i PR-byråer och tankesmedjor. Vi vill undersöka innebörden av att allt fler av dem som har starkt inflytande över den politiska dagordningen är personer som istället för att vara förtroendevalda är anställda.
Det är några olika sidor av de policyprofessionellas verksamhet som projektet behandlar:
1) De policyprofessionellas arbete som ett sätt att påverka politiken: Vilka resurser använder man i sitt arbete? Vilka nätverk finns man med i och hur ser man på dessa nätverk? Hur ser man på sin roll gentemot demokratiskt utsedda politiker och valda organisationsrepresentanter? Vilket inflytande upplever man att man har och vad ser man som hinder och begränsningar?
2) De policyprofessionellas yrkes- och karriärval: Varför väljer man att driva politik just i denna form och inte som förtroendevald politiker? Vilka meriter har varit avgörande för att erhålla anställning? Vilka framtida yrkesplaner har man: ser man anställningen som ett steg mot att bli förtroendevald yrkespolitiker eller ser man framför sig andra karriärer?
3) De policyprofessionella som en grupp med en särskild arbetsmarknad: Hur rör man sig på arbetsmarknaden av utredare och sakkunniga? Hur ser karriärvägar och begränsningar ut? Hur balanserar man mellan det egna karriärintresset, organisationens intressen och ett bredare samhällspolitiskt intresse? Hur ser status och hierarki ut bland de policyprofessionella?
Kärnan i det befintliga empiriska materialet består av ca 70 långa semi-strukturerade intervjuer med policyprofessionella, som genomfördes 2012-13 samt en kvantitativ beskrivande kartläggning av gruppen under våren 2012 (N = 1439). Detta projekt ska utvidga detta material på flera olika sätt.
1) För det första frågar vi hur den sociala kategorin policyprofessionell uppstod och hur dess sammansättning har förändrats från 1980 till 2012.
2) Vidare följer vi karriärvägar och förändrade synsätt i 2012-13 års kohort, kartlägger deras framtida karriärer och genomför uppföljande intervjuer.
3) För det tredje utvidgar vi våra analyser till EU-nivån, frågar hur svenska policyprofessionella agerar på EU-nivå för att försöka påverka politik och policy.
4) Slutligen använder vi oss av ett jämförande perspektiv och frågar hur och i vilken utsträckning den svenska situationen och utvecklingen skiljer sig från den man kan iaktta i andra europeiska länder.
5) Dessutom kommer forskningsprogrammet innehålla en stor fallstudie av de policyprofessionellas arbete: etableringen och tillväxten av "det välfärds-industriella komplexet" i Sverige 1990-2015 jämfört med den skilda utvecklingen i Norge.
