Våldsbejakande miljöer och kriminella sammanslutningar som utmanar vår demokrati har fått allt större uppmärksamhet i såväl Sverige som i resten av Europa. Grupper som använder våld som verktyg är inte någon ny företeelse, men Sverige har haft en märkbart negativ utveckling sedan slutet av 1980-talet med ökande tillströmning till våldsbejakande miljöer och tilltagande våld utfört av kriminella gäng. Idag är ett stort antal personer aktiva medlemmar i dessa miljöer. Dessutom finns det indikationer om att återvändare (personer som deltagit i konflikter utomlands) och sympatisörer till våldsbejakande extremistmiljöer bildat en symbios med aktörer ur den organiserade brottsligheten, vilket skapat nya utmaningar för samhällets förmåga att möta konsekvenserna av radikaliseringsprocesser och kollektivt våld som har sitt epicentrum utanför landets gränser. Konsekvenser som t.ex. social oro i socialt utsatta områden, liksom ogenomtänkta åtgärder mot denna, kan leda till ökad våldsbenägenhet hos vissa grupper i samhället.
Vi lutar oss mot forskning om antisociala karriärer för att studera individnivån och social organisationsteori för att studera utvecklingen av våldsbejakande och kriminell organisering. Projektet avser att belysa följande forskningsfrågor:
- Hur organiseras våldsbejakande miljöer?
- Vilken organiseringsgrad och växelverkan finns det mellan olika våldsbejakande miljöer?
- Hur ser den antisociala karriären ut för de individer som ingår eller har ingått i våldsbejakande miljöer?
- Vilka faktorer har betydelse för inträde, utträde, tillfälligt avbrott och upphörande av antisociala karriärer inom våldsbejakande miljöer
Projektets empiriska kärna vilar på två datamängder; en unik registerbaserad databas och ett kvalitativt intervjumaterial.
