AI i beslutsfattande, konservativ klimaträttvisa, Kremls inflytande över svensk demokrati, m.m. - nya projekt på IFFS
Kan artificiell intelligens användas i politiskt beslutsfattande samtidigt som demokratisk legitimitet bibehålls? På vilka sätt försöker Ryssland påverka och underminera den svenska demokratin? Många som motsätter sig politiska åtgärder för att bekämpa den globala uppvärmningen har sin hemvist i den konservativa ideologin – men vilka klimatåtgärder kan faktiskt få stöd från konservativa etiska principer och ge klimaträttvisa ett konservativt ansikte? Dessa – och flera av samtidens mest brännande framtidsfrågor kommer att studeras på Institutet för framtidsstudier kommande år. Nedan en kort beskrivning av nya projekt samt länkar för mer information.
Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev december 2023. Läs hela här >
Anmäl dig till våra nyhetsbrev >
Automatiserad politisk makt: Hur träffsäker, kvalitetssäkrad, accepterad och legitim är användningen av AI i den offentliga sektorn?
Projektledare: Eva Erman, professor i statsvetenskap
Tidsplan: 2024-2030
Finansiering: Vetenskapsrådet
Det här sexåriga forskningsprojektet ska skapa en interdisciplinär forskningsmiljö som kan analysera användningen av AI i den offentliga sektorn, hur den påverkar besluten som fattas, samt dess implikationer för demokratisk legitimitet.
Den offentliga sektorns beslut har långtgående konsekvenser för våra liv, och makten att fatta dessa beslut delegeras i allt högre utsträckning till maskiner. Stora framsteg inom AI-teknologi har fört med sig att politiker och byråkrater världen över börjat hoppas att AI kan effektivisera offentlig sektor och fatta snabbare, mer konsekventa och rättvisa beslut. Bara i EU finns nästan 700 exempel på AI-användning i offentlig sektor och i Sverige har myndigheter nyttjat tekniken i högre utsträckning än den privata sektorn. Vem som ska bli villkorligt frigiven, har rätt till bidrag, och har rätt att korsa en gräns avgörs allt oftare av ett AI-system.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/automatiserad-politisk-makt/
Konservativ klimaträttvisa för en hållbar omställning
Projektledare: Olle Torpman, docent i filosofi
Tidsplan: 2024-2028
Finansiering: Formas
De som motsätter sig klimatåtgärder tenderar att ha konservativa värderingar. Genom att förstå konservatismens etiska grund vill projektet hitta sätt att främja en nödvändig klimatomställning.
Gemensamt för många av dem som tenderar att motsätta sig föreslagna klimatåtgärder är att de har sin hemvist i den konservativa ideologin. De anammar sålunda konservativa principer – principer som premierar stabilitet, mänsklig frihet, nationell suveränitet, kultur och tradition, samt andra värden som antas vara hotade av de drastiska och inte sällan överstatliga klimatåtgärder som föreslås från mer liberalt håll. Detta forskningsprojekt ämnar undersöka sambandet mellan konservatismen och en rättvis och effektiv klimatomställning. Det ämnar närmare bestämt undersöka vilka rekommendationer som impliceras av den konservativa ideologin i klimatfrågan, i syfte att främja en demokratisk och hållbar klimatomställning.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/konservativ-klimatrattvisa-for-en-hallbar-omstallning/
4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige
Projektledare: Amir Rostami, professor i kriminologi
Tidsplan: 2024-2030
Finansiering: Vetenskapsrådet
Avsaknaden av evidensbaserad helhetsanalys i kriminalpolitik som i det operativa arbetet har bidragit till ett tunnelseende där skjutningarna överskuggat andra brottsproblem såsom en omfattande kriminell ekonomi. De olika kriminella företeelser som verkar i Sverige existerar inte i ett vakuum. De utgör snarare ett ekosystem som består av olika grader och former av kriminella samarbeten som agerar brett och ständigt söker nya vägar till vinning och inflytande. Här ingår exempelvis olika typer av gäng, temporära kriminella projekt och extremister m.m. Trots en relativt omfattande forskning på området finns det få systematiska studier som syftar till att identifiera underliggande mekanismer för karriärer i och organisering av de miljöer som ingår detta ekosystem. 4C är ett svenskt forskarkonsortium som med stöd av internationella forskare syftar till att systematiskt undersöka och förstå hur kriminella samarbeten uppstår, upprätthålls och samspelar med varandra och hur livsförloppen för de individer som ingår eller har ingått i dessa miljöer ser ut.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/4c-forskarkonsortium-for-studier-om-kriminella-samarbeten-i-sverige/
Kremls inflytande och destabilisering av svensk demokrati
Projektledare: Janine Wedel, professor i antropologi
Tidsplan: 2024-2027
Finansiering: Vetenskapsrådet
Detta projekt undersöker avgörande men svåridentifierade icke-militära hot mot svensk demokrati och säkerhet från Ryssland. Via strategisk handel och finansiella operationer har Kreml avancerat geopolitiska och ekonomiska intressen i Sverige och Europa, ett långsiktigt arbete som varit beroende av samarbeten med politisk och ekonomisk elit i väst – som bearbetat marknader, tvättat pengar och påverkat Rysslandsbilder. Ny forskning i Europa och USA har visat hur ömsesidiga beroenden mellan aktörer i Kreml och aktörer i väst destabiliserar institutioner genom att omstöpa marknader och regelsystem, men stor kunskapsbrist råder om hur den här sortens dynamik fungerat i just Sverige. Denna undersökning kommer att skapa användbar förstahandskunskap om de praktiker, mekanismer och nätverk som Kreml använder för att – med hjälp av aktörer i Sverige, Europa och USA – påverka institutioner inom svensk politik, ekonomi och civilsamhälle.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/kremls-inflytande-och-destabilisering-av-svensk-demokrati/
Populära lösningar på klimatkrisen? En global kartläggning av stöd för klimatpolicy och dess orsaker
Projektledare: Pontus Strimling, docent i nationalekonomi
Tidsplan: 2024-2028
Finansiering: Formas
Kraftfulla politiska åtgärder krävs för att begränsa den globala uppvärmningen, men sådana åtgärder saknar ofta stöd i opinionen. Det här projektet söker en väg framåt genom en förståelse av hur åtgärder och väljares värderingar kan paras ihop. Världen befinner sig i en klimatkris. För att begränsa den globala uppvärmningen och dess naturliga och mänskliga konsekvenser krävs kraftfulla politiska åtgärder. Ett betydande hinder är dock att politiska lösningar ofta saknar stöd i opinionen; åtgärdsförslag röstas ner i folkomröstningar och partier som förespråkar en mer aggressiv klimatpolitik straffas av väljarna. Ett antal studier har visat att koldioxidskatter är särskilt illa omtyckta, men det finns för närvarande väldigt lite forskning kring allmänhetens syn på många andra potentiellt viktiga åtgärder. Detta forskningsprojekt syftar till att förbättra kunskapsläget genom en omfattande enkätundersökning av attityder gentemot 30 klimatpolitiska åtgärder i 138 länder.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/populara-losningar-pa-klimatkrisen/
En framtid utan funktionsnedsättningar? Etiken och politiken kring funktionsnedsättningar och nya teknologier
Projektledare: Julia Mosquera, fil. dr. i filosofi
Tidsplan: 2024-2027
Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
Projektet studerar hur våra teorier om jämlikhet och rättvisa påverkas av att funktionsnedsättningar i allt högre grad kan väljas bort med hjälp av nya teknologier.
Funktionsnedsättning beror inte längre endast på otur. Den teknologiska utvecklingen (cochleaimplantat, fosterdiagnostik m.m.) har redan påverkat vad det innebär att ha en funktionsnedsättning och ställt familjer inför nya val. Snart kan det vara möjligt att helt eliminera många funktionsnedsättningar. Utvecklingen väcker normativa frågor som traditionella uppfattningar om rättvisa, jämlikhet och värde har svårt att hantera. Projektets mål är att bidra till utvecklingen av teorier om rättvisa, jämlikhet och värdet av funktionshinder i ljuset av införandet av ny teknologi. Målet är också att formulera ett begreppsligt och normativt ramverk som kan adressera de risker användningen av teknologin medför.
Dold konvergens i etiken
Projektledare: Folke Tersman, professor i filosofi
Tidsplan: 2024-2027
Finansiering: Riksbankens Jubileumsfond
I etiken, liksom i andra akademiska discipliner, finns en förväntan om att forskningsinsatser skall leda till ökade kunskaper och övertygande svar på de frågor som ställs. Den förväntan motiverar i sin tur att etiker konsulteras som experter i olika beslutsfattande sammanhang. Samtidigt präglas etiken av stor oenighet och det är svårt att se spår av konvergens. Diskussionen domineras sedan länge av ett antal konkurrerande traditioner – kontraktualismen, konsekvensetiken, pliktetiken och dygdeetiken – vilka samtliga fortsätter att ha kompetenta anhängare trots uppkomsten av alltmer sofistikerade metoder. Situationen kan framstå som ett dödläge men det är möjligt att den döljer en sorts konvergens på ett djupare plan, på så sätt att de mest moderna versionerna av de olika ansatserna blivit alltmer lika varandra. Att det finns en sådan ”dold” konvergens är den hypotes projektet skall undersöka.
Läs mer > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/dold-konvergens-i-etiken/
Den svarta stranden: visuella arkiv mellan svenska och karibiska horisonter
Projektledare: Salad Hilowle, konstnär
Tidsplan: 2024-2027
Finansiering: Vetenskapsrådet
Hur kan vi förstå svensk kolonialtid? Det här projektet använder sig av konstnärliga medel för att gestalta livet på den forna kolonin Sant-Barthélemy för att nå en bättre förståelse av tiden än de juridiska dokument som finns i arkiven.
En ny generation håller på att upptäcka Sveriges koloniala förflutna och vi befinner oss i ett nytt kunskapsläge. Men inblicken som arkivet ger oss är i stort sett begränsad till juridiska dokument och människorna är ofta reducerade till skissartade figurer som mejslats ut genom dåtidens administrativa och rasistiska tankesätt. Samtidigt finns vittnesmål, skärvor och fragment i arkivets marginaler som låter oss utläsa mer. Vi frågar oss var gränserna går för konstnärlig forskning när det gäller gestaltning och kunskapsproduktion baserat på sådant historiskt arkivmaterial. Undergrävs vetenskaplighet, empiri och vittnesmålets status eller kan sådan forskning bidra med viktiga komplement till traditionell historieskrivning?
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/den-svarta-stranden/
Status och stabilitet. En undersökning av tidens betydelse i svensk asyl- och medborgarskapslagstiftning
Projektledare: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi
Tidsplan: 2024-2026
Finansiering: Vetenskapsrådet
Migrationsrätten har rört sig från permanent till tillfälligt. Vilken betydelse har förändringen av tidsperspektiv för individens rättsliga status? I det här projektet kombineras rättsteori, nationell och internationell migrationsrätt samt migrations- och medborgarskapsstudier för att undersöka hur användning av tid som verktyg för att kontrollera migrationen påverkar stabiliteten och förutsägbarheten för olika typer av rättslig status. Vi undersöker också vilka konsekvenser en destabilisering av rättslig status kan få för individers rättigheter och skyldigheter. Forskningen ger fördjupad kunskap om tidens betydelse i migrationsrätten och om vilka konsekvenser mindre stabilitet i individers rättsliga status får, samt hur det påverkar människors möjlighet att göra informerade livsval.
Mer information > https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/status-och-stabilitet/
Svensk beredskap för smygande hälsokriser och organisatoriskt lärande efter svininfluensan, värmeböljan och coronapandemin
Projektledare: Rebecca Selberg, docent i genusvetenskap
Tidsplan: 2024-2026
Finansiering: Vetenskapsrådet
Projektet ska identifiera vilka organisatoriska förutsättningar som finns för en pålitlig och effektiv krishantering inom primärvård och tertiärvård, och ge rekommendationer för stärkt beredskap i regionerna.
Projektet utforskar regionernas arbete med att kontinuerligt förbättra sin krishanteringsförmåga, särskilt avseende kriser som drabbar sjukvården, liksom regionernas möjligheter att förbereda sig för och lära sig av så kallade smygande kriser. Det övergripande syftet är att analysera och identifiera organisatoriska förutsättningar för en pålitlig och effektiv krishantering inom primärvård och så kallad tertiärvård, liksom att bidra med kunskap om och rekommendationer kring hur regionerna kan stärka sin beredskap för smygande hälsokriser och förbättra sitt organisatoriska lärande efter smygande kriser.
