AI kan revolutionera vården – men varför dröjer införandet?
Artificiell intelligens (AI) har potentialen att revolutionera vården genom att upptäcka mönster som människor inte kan se. I Sverige vill man gärna gå före i implementeringen och förutser att tekniken kommer att stärka välfärdsstaten. Trots detta har implementeringen av AI inom hälso- och sjukvården ännu inte kommit så långt.
Emma Engström utför för närvarande en litteraturöversikt för att undersöka spridningen och acceptansen av AI inom olika områden, inklusive hälso- och sjukvården. Hennes uppfattning är att AI spridits snabbt online där algoritmer bland annat föreslår filmer, videoklipp och bestämmer vad som visas i flöden i sociala medier. I vård- och transportsektorn har det däremot tagit längre tid att etablera AI.
– I transportsektorn var förväntningarna höga 2016. Då förutsåg många chefer i bilbranschen att autonoma fordon skulle vara vanliga inom fem år och trafiksäkerhetsexperter i USA trodde att antalet dödsfall i trafiken skulle minska dramatiskt. Men som vi vet nu fem år senare är det inte verklighet. Vi har inte autonoma fordon i någon hög utsträckning, säger Emma Engström till Vetenskapsradion.
För att förstå varför acceptansen av AI går snabbare i vissa fält än i andra jämför hon tre områden: online för konsumenter i sociala medier, transportsektorn, och hälso- och sjukvården.
Hon framhåller att hastigheten av AI-införande delvis beror på vilken tolerans för fel som finns inom dessa områden. På internet är det till exempel vanligt att människor inte bryr sig nämnvärt om dåliga rekommendationer eller felaktiga förslag. Felen som AI gör här får inte så allvarliga konsekvenser. Men i transportsektorn kan fel få tragiska följder – vilket i fallet självkörande bilar också har hänt. Detta har begripligt nog påverkat människors inställning till AI i till exempel just självkörande bilar, negativt.
– Människor accepterar att en människa gör fel, det är mänskligt att fela. Men samma tolerans gäller inte för autonom AI, säger Emma Engström.
Just graden av tillit till tekniken tycks också vara viktig för spridningen av AI i vårdsektorn. Det var något som återkom vid flera tillfällen bland det dussinet talare som under en intensiv heldagsworkshop på institutet 25 maj träffades för att försöka identifiera de hinder som står i vägen för en ökad användning av AI i svensk hälso- och sjukvård, och hur dessa möjligen kan övervinnas.
Redan i de inledande föredragningarna som hölls av organisatörerna Emma Engström vid KTH och Institutet för framtidsstudier, och Jennifer Viberg Johansson vid Uppsala universitet, kom det upp att när det gäller implementeringen av AI är det viktigt att förstå professionernas respektive slutanvändarnas uppfattning av hur tillförlitlig den är – och att denna uppfattning kan skilja sig åt mellan dessa två grupper.
Inom sjukvården har AI stor potential att effektivisera vissa uppgifter. Ett område som sticker ut är att ställa diagnoser. AI har förmågan att tolka data och snabbt analysera information utan att behöva göra fysiska undersökningar. Genom att träna AI på stora datamängder från akutmottagningsbesök och 600 000 digitala EKG, har svenska forskare vid Uppsala universitet kunnat lära AI att identifiera hjärtinfarkter med en mycket hög precision. I deras studie upptäckte den tränade AI:n hjärtinfarkter i 99 av 100 fall. Mänsklig noggrannhet inom detta område är 75 av 100 fall. Forskarna bakom den här studien tror också att AI kan användas för att hitta andra diagnoser som människor inte upptäcker.
Ett annat område där man testar AI är inom mammografin. I sin inledning på workshopen berättade Jennifer Viberg Johansson om just ett sådant försök där hon just nu följer upp såväl professionens som kvinnornas reaktioner på användningen av den nya tekniken vid tolkningen av bilderna som tas under ett screeningbesök. Projektet pågår fortfarande och allt material är inte analyserat ännu, men bilden som framträtt hittills är den som andra också har sett – tilliten till tekniken spelar roll.
Graden av tolerans för teknikfel i hälso- och sjukvården liknar alltså den i transportsektorn. Samma låga acceptans för fel, särskilt när det är en AI som felar, finns i båda. Men det finns också en viktig skillnad mellan de båda sektorerna: användarna av AI i sjukvården är professionella läkare och annan vårdpersonal. Om de yrkesverksamma uttrycker förtroende för AI och dess förmåga att bidra till att effektivare vård, kan allmänheten gradvis acceptera användningen av AI inom hälso- och sjukvården.
– Om läkarna säger att detta är bra tror jag att människor successivt kommer att acceptera AI inom hälso- och sjukvården, säger Emma Engström till Vetenskapsradion.
Utöver insikten om vikten av tillit var det några andra saker som återkom under dagen.
– Något jag tyckte framgick tydligt var vikten av att implementeringen av AI måste börja i själva verksamheterna, där man på ett tidigt stadium kan identifiera behoven och involvera alla berörda professioner, säger Jennifer Viberg Johansson. Det kommer också vara viktigt hur man kommunicerar användningen av AI i beslutsprocesser så att man förstår värdet av tekniken.
