Almedalen 2022: Fyra samtal om framtidens hot och vad vi kan göra
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Framtidens hot - folkstyrets mångtydighet och demokratins vägval när hoten hopar sig
Datum: 5 juli 2022
Tid: 08.15-09.00
Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6
Vad kan och bör folkviljan betyda i en tid när demokratin är ifrågasatt? Behövs en ny förståelse av folkets suveränitet när motsättningen mellan folket och eliten blir till ett slagträ hos kritiker av den representativa demokratin?
Stormningen av Kapitolium 2021 ägde rum till slagordet ”Detta är vårt hus!”. Byggnaden antogs tillhöra folket, eftersom makten utgår från folket. Tanken om det suveräna folket hade blivit en revolutionär tankegång som paradoxalt nog riktade udden mot demokratin. Samtidigt är föreställningen om det suveräna folket en grundbult för demokratin. Riskerar idén om det suveräna folket, underblåst av den nya populismen, att i framtiden inspirera till omkullkastanden av riksdagens makt också här? Hur ska man förstå tanken att ”all makt utgår från folket”? Går den att ge en modern och rimlig tolkning? Eller är den förlegad och farlig?
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Institutet för framtidsstudier och författare till boken All makt åt folket – om en bortglömd idé, diskuterar med statsvetaren Cecilia Garme, aktuell med boken Saknad – på spaning efter landet inom oss.
Frukost kommer att finnas i samband med seminariets början.
Framtidens hot - den kriminella ekonomins framtida samhällspåverkan
Datum: 5 juli 2022
Tid: 09.15-10.00
Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6
Hur är idag det svenska tillståndet när det handlar om frågor som organiserad brottslighet, desinformation och extremism?
Den organiserade brottsligheten i Sverige uppmärksammas oftast i samband med gängrelaterade skjutningar. Men det finns en annan sida av denna brottslighet som är minst lika samhällsundergrävande: den kriminella ekonomin, där vinster från bedrägerier, välfärdsbrottslighet och narkotikaförsäljning skapas och återförs till den reguljära ekonomin. Hur omfattande är den kriminella ekonomin i Sverige och vilka aktiviteter består den av? Har den vuxit och vad beror det på i så fall på? Hur kommer den att utvecklas? Vilka är aktörerna? Hur ser kopplingen ut mellan olika grenar av den kriminella ekonomin, liksom mellan den kriminella ekonomin och den lagliga? Vad kan och bör samhälle och politik göra för att skydda oss?
Amir Rostami, kriminolog och redaktör för den nya boken Det svenska tillståndet, besvarar frågorna, vilket följs av ett panelsamtal med ledande experter.
Medverkande:
Amir Rostami, kriminolog, Institutet för framtidsstudier
Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid NOA, Polismyndigheten
Jessica Nilsson, chef för Nationellt bedrägericenter, Polismyndigheten
Amanda Sokolnicki, politisk redaktör, Dagens Nyheter
Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare
Cecilia Garme, moderator
Framtidens hot - extremism som inre hot nu och framöver
Datum: 5 juli 2022
Tid: 10.15-11.00
Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6
Hur är det svenska tillståndet när det handlar om politisk och religiös extremism? Vilka är aktörerna? Hur tänker de? Hur kommer läget att utvecklas det kommande decenniet?
Det nuvarande och tidsmässigt överblickbara terrorhotet mot Sverige kommer från extrema högergrupper och salafi-jihadistiska grupperingar. Individer inom salafi-jihadismen låg bakom självmordsattentatet i Stockholm 2010 och terrorattacken på Drottninggatan 2017 – ska politisk och religiös extremism behandlas som isolerade händelser eller som en del av en annan värderingsutveckling, transnationella kopplingar och tekniksprång? Hur tänker dess aktörer och vilka blir den våldsbejakande extremismens samhällskonsekvenser? Vad kan politiken göra? Vilka trender påverkar det kommande decenniets utveckling? Hur påverkas läget av kriget i Ukraina och en Nato-anslutning? Vilka antaganden om den nära framtiden kan göras?
Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, analyserar utvecklingen, följt av en panel med företrädare från säkerhetspolisen, media och forskning.
Medverkande:
Magnus Ranstorp, terrorismforskare, Försvarshögskolan
Ahn-Za Hagström, analytiker, Säkerhetspolisen
Åsa Erlandsson, författare och journalist, Dagens Nyheter
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, Institutet för framtidsstudier
Cecilia Garme, moderator
Framtidens hot - befolkning, klimat, konsumtion. Målkonflikter i stormens utveckling
Datum: 5 juli 2022
Tid: 11.15-12.00
Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6
Runt 10 miljarder människor kommer leva på jorden 2050. Hur påverkas klimatförändringar av den globala populationens storlek och vice versa? Hur ser relationen ut mellan befolkningsstorlek, konsumtionsnivåer, rättvisa och teknisk kapacitet att framställa det nödvändiga?
Det är ett faktum att planeten inte kan husera ett oändligt antal människor – så var går gränsen för världens befolkning? På Institutet för framtidsstudier söker ett forskarteam nu svaret på hur stor en ”sustainable global population” kan vara givet klimatets objektiva gränser – hur tänker de? Vilka besked ger deras modeller? Måste vi bli färre? Eller snarare fler? Eller är det bara en omstrukturering av konsumtionstryck som krävs? Är du som har barn ansvarig för ditt barns och till och med dina barnbarns utsläpp?
Karim Jebari och Martin Kolk, filosof respektive demograf vid Institutet för framtidsstudier, diskuterar det kontroversiella begreppet ”hållbar befolkning” mot bakgrund av globala rättviseideal, befolkningsutveckling, klimatnödläge och tekniska förutsättningar. Moderator: Cecilia Garme.
Medverkande:
Karim Jebari, doktor i filosofi, Institutet för framtidsstudier
Martin Kolk, docent i demografi, Institutet för framtidsstudier
Cecilia Garme, moderator (statsvetare och författare)
