Attityder kopplade till klimatförnekelse kartlagda
Misstro mot media, antifeministiska attityder samt sympati för högerinriktad ekonomisk politik är faktorer som är starkast kopplade till klimatförnekelse hos väljargrupper, visar ny studie.
Klimatförnekelse är mer vanligt förekommande på den politiska högerkanten och allra vanligast inom radikal- och extremhögern. Men varför då? En ny studie, Climate Change Denial among Radical Right-Wing Supporters, från forskare på Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet, tittade på hur olika faktorer påverkar graden av klimatförnekelse hos väljare till Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Forskarna inkluderade faktorer som har föreslagits som förklaringar enligt tidigare forskning: sympatier i fråga om ekonomisk politik, antifeminism, invandringsmotstånd, misstro mot politiker, misstro mot media, inställning till hierarkier, auktoritär inställning och tro på konspirationer.
Starkast kopplat till klimatförnekelse var misstro mot media, i synnerhet Sveriges Television, anti-feministiska attityder samt sympatier för en högerinriktad ekonomisk politik.
– Partistöd i sig var ingen viktig faktor. Oavsett vilka väljargrupper vi tittade på så var det de här tre faktorerna som starkast kunde förutse klimatförnekelse, säger Kirsti Jylhä, doktor i psykologi, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till studien.
3 398 väljare var med i undersökningen (S: 634, SD: 2216, M: 634). De fick bland annat ta ställning till påståendet: “Det pågår en global uppvärmning som är orsakad av människan””. Bland Sverigedemokratiska väljare ansåg 14 procent att detta definitivt inte eller troligen inte är sant. Bland moderata väljare var siffran fem procent och bland socialdemokratiska väljare 1,3 procent.
– Först kan man notera att en majoritet i alla partier tror på mänskligt orsakade klimatförändringar. Det är vanligare med klimatförnekelse bland Sverigedemokratiska väljare, men det går inte att dra några slutsatser på individnivå utifrån partistöd, säger Kirsti Jylhä.
Att partistöd i sig är en mindre viktig faktor betyder att det är lika sannolikt att en väljare som misstror media, har antifeministiska attityder eller sympatiserar med en högerinriktad ekonomisk politik också förnekar klimatförändringar, oavsett om hen röstar på Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Socialdemokraterna.
Tidigare studier har visat att inställning till ekonomiska politik är kopplat till skeptisism mot klimatforskning och klimatåtgärder. Det här har kunnat förklara att det är vanligare med klimatförnekelse på högerkanten eftersom dessa väljare i högre utsträckning vill bevara det ekonomiska systemet, medan klimatåtgärder ofta innebär att förändra det.
– Den förklaringen är dock svår att tillämpa när det kommer till den radikala högern eftersom de inte betonar den ekonomiska politiken så mycket. Den här studien visar att ekonomiska frågor spelar viss roll för klimatförnekelse inom radikalhögern, men att andra faktorer är minst lika viktiga, säger Kirsti Jylhä.
Den faktor med starkast koppling till klimatförnekelse är misstro till media, och då specifikt till Sveriges Television. Hur antifeministiska attityder kopplar till klimatförnekelse kan dels ha att göra med att klimatfrågan och miljö ofta är kodad som feminin, men också att klimatåtgärder kan utgöra ett hot mot vissa maskulina identiteter och patriarkala samhällsstrukturer, menar forskarna.
Varför partisympatier i sig inte kan förklara särskilt mycket av skillnaderna i klimatförnekelse mellan väljargrupperna kan bero på att klimatfrågan inte är lika politiserad i Sverige som i andra länder.
– I USA till exempel är klimat en mer partipolitisk fråga. Att tona ner klimatförändringar är en del av Republikanernas agenda och många av de budskap som används för att så tvivel kring global uppvärmning har historiskt formulerats vid tankesmedjor och rörelser som ligger nära det Republikanska partiet. Hade vi gjort studien i USA tror jag att vi hade sett en större effekt på partistöd, säger Kirsti Jylhä.
Kunskapen om att attityder och inställningar i olika frågor kan kopplas till klimatförnekelse kan ha betydelse för klimatarbetet. Till exempel hur klimatfrågan ska kommuniceras.
– Med tanke på korrelationen mellan lägre förtroende för Sveriges Television och klimatförnekelse så är SVT kanske inte den mest effektiva kanalen för att nå dem som inte tror att klimatförändringar pågår. Man kan också tänka sig att anpassa själva budskapet. Personer med antifeministiska värderingar kommer inte att lyssna på budskap om till exempel klimatfeminism, då kan man försöka lyfta upp andra aspekter av klimatfrågan som är mer intressanta för just dem, säger Kirsti Jylhä.
Författare till studien är också Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Ladda ner forskningsartikeln här: Climate Change Denial among Radical Right-Wing Supporters
