Bättre folkhälsa med big data – nytt projekt
Vem du umgås med och var du bor betyder mer för din hälsa än dina egna rationella beslut. Det innebär att man behöver påverka både på individnivå och på gruppnivå om man vill åstadkomma bättre folkhälsa. Men hur kan vi lära oss vilka åtgärder som fungerar?
Tack vare forskningsmedel från Vinnova deltar institutet i ett forskningsprojekt i stadsdelen Angered i Göteborg, där man ska undersöka om big data, informationsteknologi och ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan vara en väg till bättre och mer jämlik folkhälsa.
Även i ett land som Sverige med god tillgång till vård, finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper av invånare. Skillnaderna kan vara tydliga även mellan olika stadsdelar i en och samma stad. I en rapport från 2014 konstaterades att göteborgarna mår olika bra beroende på var i staden de bor, och skillnaderna är stora. Jämför man de tio stadsdelarna med varandra handlar det om en skillnad i medellivslängd på 7,5 år för kvinnor och 9,1 år för män.
Angered är den stadsdel där ohälsan är som störst och i stadsdelsnämnden konstaterade man att de insatser som gjorts hittills för att minska ojämlikheter uppenbarligen varit otillräckliga. Därför tog man initiativ till ett projekt som även involverar Angereds Närsjukhus, Linköpings universitet och Institutet för framtidsstudier.
I projektet kommer man att använda sig av big data – stora mängder data som framför allt kommer att samlas in från olika myndigheter, men ambitionen är att även finna andra datakällor.
– Vi kommer att använda oss av registerdata från olika myndigheter men också försöka hitta ny data, t.ex. data om hur människor rör sig, säger Anders Ekholm. Om människor i området kan tänka sig att använda frivilliga appar eller stressarmband skulle man bland annat kunna identifiera fysiska platser där folk tenderar att inte må så bra.
Med hjälp av dessa data hoppas man kunna skapa modeller för att förutsäga vilka grupper av människor som kommer att börja må sämre. Lyckas man med det kan man sätta in åtgärder tidigt, innan ohälsosamma beteenden fått fäste. Kriminalitet vet man t.ex. är en viktig grogrund för ohälsa, så lyckas man fånga upp personer som är på väg in i kriminalitet kan man få stor effekt i just den gruppen.
- Problemet med många av de åtgärder som använts hittills för att förbättra folkhälsan är att de sker på strukturnivå. Sluta röka-kampanjer t.ex. funkar inget vidare i längden och anti-drogkampanjer i skolan har till och med visat sig få motsatt effekt. Eftersom vi vet att människors hälsa påverkas mycket av de personer de umgås med bör det vara effektivare att sätta in åtgärder på individ-och nätverksnivå.
Tanken är att man inom projektet ska utveckla modeller och verktyg för både analys, genomförande och uppföljning. På så sätt kan lärdomarna från försöket i Angered, om det får lyckade resultat, enklare kunna användas på andra platser såväl i Sverige som i andra länder.
Erika Karlsson
