Befolkningsökning - hur stora är riskerna och vad påverkar risknivån?
Den globala befolkningen har ökat dramatiskt från cirka 1,6 miljarder år 1900 till åtta miljarder i dag. FN beräknar den globala befolkningen till ungefär elva miljarder år 2100. En snabbt växande befolkning utsätter jordens ekosystem för stora påfrestningar och kan innebära stora risker genom att hota välstånd och kraftigt minska framtida generationers välfärd. Men hur stora är riskerna med en växande befolkning? Vad står på spel och vilka faktorer påverkar risknivåerna? Läs den nya policyrapporten Global befolkningsökning av Martin Kolk, Gustaf Arrhenius, Malcolm Fairbrother och Joe Roussos.
Författarna är alla forskare i projektet Hållbar folkmängd - möjlig levnadsstandard på Institutet för framtidsstudier. Policyrapporten ingår också som del i 2022 års rapport om globala katastrofala risker, A Year of Colliding Consequences – The Global Catastrophic Risks Report 2022, utgiven av Global Challenges Foundation.
En stor och växande befolkning kan interagera med andra risker, till exempel de som är kopplade till en ekologisk kollaps. Därför kan en ökande befolkning utgöra ett hot mot mänsklighetens långsiktiga potential, vilket gör det till en existentiell risk, men i den svagare bemärkelsen enligt forskarna. De skriver:
"En befolkning som växer snabbt är inte en existentiell risk i ordets egentliga mening: En risk ”… som kan leda till att intelligent liv med sitt ursprung på Jorden utrotas i förtid…” (Boström, 2013). Däremot kan man säga att det handlar om en global katastrofrisk då många aspekter av mänsklig välfärd skulle kunna hotas, och i synnerhet påverka framtida generationers välfärd. En snabbt växande befolkning skulle enligt den definitionen också kunna utgöra en existentiell risk i den svagare bemärkelsen, i det att den leder till att ”mänsklighetens långsiktiga potential fördärvas” (Ord, 2020). En stor befolkningsökning kan också bidra till och interagera med andra globala katastrofrisker, i synnerhet sådana som hänger samman med en ekologisk kollaps, vilken kan inträffa av andra skäl. Även om befolkningstillväxt i sig inte utgör ett hot mot vår förmåga att försörja världens befolkning, eller mot vår nuvarande civilisation, kan vi och framtida generationer komma att konfronteras med många svåra avvägningar om den globala befolkningen växer snabbare än vad samhällen kan anpassa sig. En sådan utveckling skulle också kunna orsaka skador på biosfären som vi aldrig kan återställa".
Tillväxthastigheten hos den totala befolkningen kulminerade på omkring två procent per år på 1960-talet och är idag omkring en procent. Hastigheten beräknas gå ner till en punkt där ingen tillväxt sker alls omkring år 2100. Befolkningstillväxten har sedan 1950-talet främst skett i Asien, men framöver förväntas den vara som störst i Afrika söder om Sahara.
Forskarna identifierar tre nyckelfaktorer som påverkar risknivåerna:
- Den framtida globala befolkningsutvecklingen avgörs framför allt av barnafödande. Fruktsamhetstalen är högst i låginkomstländer, men fruktsamheten i stora medelinkomstländer (som Indien och Kina) har minst lika stor betydelse för jordens framtida befolkning.
- Större delen av 2000-talets befolkningstillväxt kommer att ske i låginkomstländer. Men individer (som lever nu eller snart kommer att födas) i höginkomstländerna bidrar mera till de nuvarande negativa sidoeffekterna av en stor befolkning.
- En växande befolkning kan göra det svårare att balansera den framtida befolkningens olika behov –behov i form av till exempel välstånd, rättvisa och skyddet av biosfären. Med hållbara policyval kan behovet av att göra sådana avvägningar minskas.
Ladda ner rapporten
IFFS Policy Paper 2022:2: Global befolkningsökning (svenska)
IFFS Policy Paper 2022:1: Global population growth (engelska)
A Year of Colliding Consequences – The Global Catastrophic Risks Report 2022
