Bör företag få rösträtt?
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Framtidsstudier har i en artikel resonerat kring frågan om det skulle vara rimligt att även företag ska få rösta.
Demokrati var en gång definierat så att varken kvinnor eller fattiga fick rösta. Idag låter det absurt och det är självklart att både kvinnor och fattiga ska ha samma rätt att rösta som välbärgade män eftersom de utgör en lika viktig del av samhället som dem. Företag lyder också under statens lagar, och utgör också en viktig del av samhället, så är det verkligen helt orimligt att IKEA också ska få rösta? Företag hade rösträtt i lokala val i Sverige mellan 1861–1920 och IKEA har trots allt både ansvar och skyldigheter gentemot svenska staten, precis som vilken person som helst.
Ludvig använder Robert Dahls teori för demokratiska processer för att undersöka frågan, och enligt den så går minimikriterierna för vilka som kan få demokratiska rättigheter att konceptualisera på fyra olika sätt:
(1) Du behöver vara en juridisk person.
(2) Du behöver vara en juridisk person och ha ett medvetande.
(3) Du behöver vara en juridisk person och du ska kunna ha en uppfattning om vad som är moraliskt.
(4) Du behöver vara en juridisk person och kunna ha en uppfattning om vad som är moraliskt, där ”ha en uppfattning” värderas utifrån vilka handlingar du utför.
Företag är juridiska personer och om man mäter deras förmågor att ha en uppfattning om vad som är moraliskt eller inte utifrån hur de agerar så verkar de onekligen kunna handla moraliskt då och då. Därmed uppfyller de kriterierna för att kunna inkluderas bland de som skulle kunna ha demokratiska rättigheter enligt punk (1) och (4). Om det sedan betyder att de bör ha rösträtt är en annan femma. Men om man tittar på punkt (2) och (3) så kan företag knappast känna eller tänka, så att säga att ett företag är vid medvetande vore en överdrift. Det är på samma sätt knepigt att hävda att till exempel IKEA i sig skulle ha en uppfattning om vad som är moraliskt.
IKEA skulle alltså falla in i under två av de fyra olika konceptualiseringarna, då företaget saknar medvetande och moralisk vilja - till skillnad från mindre bemedlade och kvinnor som uppfyller alla fyra kriterierna med glans. Med det här i ryggen kan vi konstatera att det är fullt rimligt att kvinnor går till valurnan den nionde september medan det fortfarande är något osäkert om företagen skulle kunna få göra samma sak, trots att de också har rättigheter och skyldigheter mot svenska staten.
Personhood and legal status: reflections on the democratic rights of corporations
Netherlands Journal of Legal Philosophy 47:1, pp. 13-28, 2018. doi: 10.5553/NJLP/.000068
Här hittar du mer information om forskning som bedrivs på området "Demokratins gränser och framtid".
