Debatt om etik och människovärde
Är människovärdet okränkbart eller finns tillfällen då det vore moraliskt oförsvarbart att inte kränka människovärdet? Ett seminarium på Statens medicinsk-etiska råd där Gustaf Arrhenius var moderator har vållat debatt i tidningen Kvartal mellan filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö och kulturskribenten Lapo Lappin.
Den 10 december höll Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ett seminarium för 2020 års vinnare av SMERs etikpris Torbjörn Tännsjö där Gustaf Arrhenius var moderator. (Se en inspelning av seminariet här: Priority setting in healthcare in situations of mass casualties.) Inbjuden var också den världsberömde filosofen Peter Singer. I en artikel i Kvartal kritiserar kulturskribenten Lapo Lappin Singers och Tännsjös utilitarism och det relativiserande av människovärdet han menar att dessa filosofer står för. Torbjörn Tännsjö svarar i en replik.
Lapo Lappin skriver:
"Att varje människa, oavsett ålder, kön, etnicitet eller färdigheter, besitter ett okränkbart värde är en formel som svenska barn lär sig att rabbla från tidig ålder. De är inte ensamma om detta. Uppfattningen finner medklang världen över, exempelvis i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och utgör grundpelaren för flera europeiska länders konstitutioner. Även i Sverige är människovärdet inristat i lagen. [...] Det finns bara en hake: få etiker i de etiska råden verkar tro att alla människor faktiskt är lika mycket värda. [...]
Utilitarismen är en etisk teori som förordar handlingar som leder till goda konsekvenser. Det goda, enligt utilitarister, är att skapa så mycket lycka och hindra så mycket lidande som möjligt. Huruvida en handling är god eller ej utvärderas enligt handlingens konsekvenser. Denna syn får slutsatser som skaver. Ingen bär bättre prov på detta än hedersgästen själv, den australiske professorn Peter Singer. Singer har exempelvis pläderat för en 28-dagarsperiod efter att barnet är fött, då föräldrar kan välja att döda sina barn, om de skulle bli mer lyckliga av att göra detta.2 Om barnet föds med funktionshinder som Downs syndrom, anser han att det kan vara rättfärdigat att döda spädbarnet. Om barnet har en sjukdom som skapar lidande, exempelvis blödarsjuka, anser han att barnamord till och med är en god gärning."
Torbjörn Tännsjö svarar:
"Lappin konstaterar att det tycks finnas många hänvisningar i europeisk lagstiftning till ett unikt och lika människovärde, liksom i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Normalt rör det sig i dessa sammanhang om en läpparnas bekännelse, och utrymmet för kompromisser med det moraliska idealet är stort, då allvarliga konsekvenser står på spel. Notera att det skydd den erbjuder människor bara omfattar dem som är utan skuld. Principen brukar ofta kompletteras med föreställningen att den som avsiktligt dödat en oskyldig medmänniska förtjänar dödsstraff. [...]
Vad går principen om livets helgd ut på mera precist? Och vilka är problemen med den? [...] Viktiga frågor inställer sig då man tänker över principen om livets helgd. En första kan vara. Vad innebär det att vara människa? En andra, när börjar ett mänskligt liv? Vid befruktningsögonblicket, brukar anhängarna av doktrinen svara. Det framstår som en rimlig begreppsbildning. Jag som skriver detta har varit ett litet barn, ett foster, ett embryo, ett just befruktat ägg — men inte en spermie eller ett ägg. Spermien och ägget jag utgick ifrån upphörde att existera då jag blev till. Jag medger att vi här snuddar vid svåra metafysiska problem, men jag är beredd att ge anhängarna av doktrinen rätt på den här punkten. Konsekvensen av detta är uppenbar. Det är förbjudet att avsiktligt döda inte bara sina medmänniskor utan också foster. Men abort innebär ju ett avsiktligt dödande av foster. Då är abort fel, den som utför en abort gör samma fel som den som mördar en medmänniska. Det är därför anhängare av kristen höger i USA har dödat läkare som utfört aborter. Varför? Jo, livet är heligt har de svarat. Men gäller det inte också läkarens liv? Nej, om hon utfört en abort är hon inte oskyldig, hon åtnjuter inte något skydd. Det är tvärt om en plikt att ge henne vad hon förtjänar. Och är man anhängare av dödsstraff är vad hon förtjänar just att bli dödad. [...] Jag finner inte denna uppfattning försvarlig. Den faller, menar jag, på sin moraliska orimlighet."
Läs hela Torbjörn Tännsjös svar i Kvartal.
Se seminariet här:
