Nytt initiativ: Den bekymmersamma demokratin
Ett av flera spännande arbeten som drar igång här på institutet 2017 är Den bekymmersamma demokratin. Initiativet tar sin utgångspunkt i diskussionen om den representativa demokratins kris, och dess syfte är att undersöka på vilka sätt den representativa demokratin kan sägas befinna sig i en kris, att förklara hur det kommer sig, och att föreslå sätt på vilka den representativa demokratin kan stärkas.
Den representativa demokratin har under de senaste hundra åren eller så visat sig vara anmärkningsvärt framgångsrik som politisk uppfinning. Det har blivit det mest legitima sättet att nå politisk makt och undersökningar visar att demokrati uppskattas av en majoritet världen över - oavsett om samhället man lever i är demokratiskt eller auktoritärt. Trots ett växande stöd kan man idag urskilja tecken på en begynnande kris för den representativa demokratin. Allt fler är missnöjda med vad de demokratiska systemen faktiskt presterar: Hur bra är de egentligen på att fungera representativt och följa väljarnas preferenser? Och hur bra är de egentligen på att faktiskt förbättra människors liv, eller på att lösa de riktigt stora problemen som klimatförändringar och ojämlikhet?
Den bekymmersamma demokratin syftar till att skapa ett internationellt nätverk av forskare och akademiska miljöer som är särskilt framstående i arbetet med att förstå den representativa demokratins utmaningar av idag. Under 2017 och 2018 bjuder man därför in till fyra workshops med olika teman, ledda av Gustaf Arrhenius (professor i praktisk filosofi och VD för Institutet för framtidsstudier), Ira Katznelson (professor i statsvetenskap och historia vid Columbia University), Claus Offe (professor i politisk sociologi vid Hertie School of Governance) och Bo Rothstein (professor i statsvetenskap vid University of Oxford). De fyra workshoparna har följande titlar:
- Explaining differences in the performance of democracies
- Representing future people
- Retrospective accountability
- The Future of Political Parties
Projektet genomförs tack vare forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond om 800 000 kr.
