"Den konstnärliga forskningen har en unik förmåga"
"Den konstnärliga forskningen har en unika förmåga att bidra med framtidsperspektiv och visioner som ofta saknas inom traditionella forskningsfält." Det säger Staffan Julén, ledare för den konstnärliga forskningen på Institutet för framtidsstudier, i en intervju med tidningen Konstnären.
I slutet av 2024 blossade en debatt upp om konstnärlig forskning med andledning av SVT-dokumentären "Fallet Bogdan" om en underkänd avhandling. Många kritiska röster höjdes som ifrågasatte den konstnärliga forskningens nytta. Missförstånden i debatten har dock varit många, menar Staffan Julén.
- Att föreslå att man tar bort pengar från doktorandutbildningar för att fördela dem som arbetsstipendier visar på en bristande förståelse för hur statens budget fungerar. Doktorandutbildningarna finansieras via Utbildningsdepartementet, och om man tar bort dem resulterar det inte i större kulturbudgetar eller pengar till Kulturdepartementet, som ansvarar för stipendier till konstnärer. Många har ju uttalat sig bergsäkert kring att det slösas pengar och att det kastas in pengar i den konstnärliga forskningen på ett sätt som jag menar inte stämmer. De medel som staten, via Vetenskapsrådet, under åren 2016-2024 har anslagit till projektbidrag för konstnärligforskning har i snitt legat på knappt 30 miljonerper år, att jämföra med de 3,1 miljarder som Vetenskapsrådet totalt delade ut till forskning bara under 2023, säger Staffan Julén.
Han menar att konstnärlig forskning behövs, inte minst för tänkandet om möjliga framtider
- Konsten har alltid varit central för att formulera samhälleliga visioner. Idag har istället maktfullkomliga teknikjättar som Elon Musk blivit symbol för framtidsvisioner. Jag tycker att konstnärer borde ta tillbaka denna roll och samarbeta med andra forskare för att skapa alternativa ideer och visioner om framtiden, säger Staffan Julén.
Läs intervjun i tidningen Konstnären.
