Vägen till det civiliserade samhället går via hot och straff
Är du en av dem som tycker att det är äckligt när någon nyser i näven istället för i näsduken? Skulle du kunna tänka dig att straffa en person som gör så genom att visa ditt ogillande? Då är du en normdrivare.
Under flera hundra års tid, över samhällen och kulturer, har människors syn på både våld och hygien förändrats i stort sett i samma riktning. Vi blir allt mindre toleranta mot våld, och såväl vår egen som andras hygien blir allt viktigare för oss. Tidigare forskning har konstaterat att utvecklingen ser ut så här och flera förklaringar har framförts till varför. Förklaringarna grundar sig oftast i samhälleliga fenomen som teknologisk utveckling eller bättre välfärd, men inga har nått ända fram.
Igår publicerades nya forskningsresultat i tidskriften Nature Human Behaviour där forskare istället valt att vända sig inåt, mot den mänskliga psykologin. De visar att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till sådana normer, än tvärtom. Det leder till att de är mer benägna att straffa dem som uppvisar den slappare typen av beteende. De straffade tenderar då att ändra sitt beteende för att undvika straff, oavsett hur vanlig den striktare normen är i befolkningen i stort. På så sätt kan en norm som råder i en liten del av befolkningen över tid förändra beteendet hos en majoritet av befolkningen.
Resultaten öppnar för flera spännande följdstudier. Kan det till exempel vara så att den här principen gäller även helt andra normer? Och vad betyder det för vår möjlighet att säga något om framtiden?
Studien är gjord av Pontus Strimling tillsammans med Mícheál de Barra och Kimmo Eriksson på Stockholms universitet.
Är du mer nyfiken på normer och normförändring? Se Pontus presentation på TEDx Uppsala
Här hittar du fler forskningsprojekt som handlar om värderingar, etik och moral.
