Detta krävs för hållbar mat år 2100
Vad krävs för att producera mat för hela jordens befolkning år 2100? Emma Engström, forskare vid Institutet för framtidsstudier har i en studie tillsammans med forskarkollegan Karim Jebari använt sig av metoden backcasting för att ta reda på detta. Till skillnad från forecasting där man försöker se vad som kommer att hända i framtiden, utgår backcasting från en önskad framtid. Därifrån arbetas det baklänges för att ta reda på vad vi behöver göra för att nå dit. Så vilka anpassningar behöver vi göra utifrån den önskade framtiden att vi år 2100 kan producera mat till alla på jorden samtidigt som vi klarar alla miljömål? Emma Engström intervjuas i Sveriges Radios programserie Livet vid 2,5 grader om livet i en klimatförändrad framtid.
- Jordens befolkning är hyfsat lätt att förutsäga jämfört med andra saker och det finns ganska bra prediktioner som säger att vi kommer bli ungefär 10,4 miljarder människor år 2100. Då kan vi göra ganska bra bedömningar av hur många kalorier som vi kommer att behöva, säger Emma Engström i programmet.
I rapporten identifierar Emma Engström och Karim Jebari tre saker som kan möjliggöra den här framtiden. Två handlar om teknik. För det första vertikal odling.
- Detta handlar om att odla grödor i vertikalt staplade lager i en kontrollerad miljö som har optimerats för odling. Till exempel kan vattenanvändningen per kilo sallad vara 18 gånger lägre än i vanligt traditionellt jordbruk. Det skulle också innebära avsevärt mindre markanvändning, säger Emma Engström.
Den andra tekniken är en form av genmodifiering av spannmål som gör fotosyntesen snabbare och mer effektiv. Men det är den tredje saken som är viktigast konstaterar forskarna. Och det handlar inte om någon teknisk innovation. Utan om att människan måste förändra sitt beteende och sluta äta så mycket animaliskt kött.
- När vi sammanställer alla siffor så är det otvetydigt det här som har den största påverkan. Även om de tekniker vi tar upp används kommer det inte gå att nå miljömålen om vi fortsätter att äta så mycket kött som vi gör idag. Vi kan inte se hur det kan ske. Det är framför allt nötkött som har den största påverkan. Tittar man på koldioxidekvivalenter per 100 gram så behövs 26 för nötkött men bara 1,9 för växtbaserat. Det är gigantiska skillnader, säger Emma Engström.
För att detta ska ske behövs troligen fler och bättre köttsubstitut enligt Emma Engström.
- Människor gillar smaken och konsistensen av animaliska produkter. Det är rent statistiskt på det här sättet. Då tror vi att substitut som är växt- eller svampbaserade som uppnår liknande smak och konsistens behövs.
Lyssna på programmet:
