Nytt projekt om diskriminering vid fördelningen av välfärd
Får vissa människor sämre hjälp av våra myndigheter för att de råkar ha ett arabiskt-klingande namn? Detta är en fråga som sociologen Moa Bursell ställer i sitt nya forskningsprojekt om implicita attityder och diskriminering bland handläggare inom socialförvaltningen.
Projektet heter Kan vi förändra ett diskriminerande beteende vi inte vet om att vi har? En studie om att förändra implicita attityder till etnicitet och deras inverkan på fördelningen av välfärd. Det utgår ifrån att vi människor bär på för oss omedvetna, internaliserade värderingar som kan påverka vårt beteende utan att vi är medvetna om det. I fokus för studien står handläggare inom socialförvaltningen och deras bedömning om resursfördelning i mötet med individer med bakgrund i Mellanöstern.
Moa har tidigare studerat hur etnisk inkludering, exkludering och gränsdragningar på arbetsmarknaden tar sig uttryck i diskriminering. Genom att skicka ut likvärdiga jobbansökningar till arbetsgivare som utannonserat lediga tjänster, har det gått att konstatera att ansökningar märkta med nordafrikanska och arabiskklingande namn har det dubbelt så svårt att få en positiv respons än ansökningar märkta med svenskklingande namn.
Genom att utföra sådana experiment har Moa kunnat visa på en systematisk diskriminering av vissa grupper personer på arbetsmarknaden. Men är sådana attityder endast något som arbetsgivare har, och är de medvetna om att de faktiskt agerar diskriminerande? För att få en förståelse för hur diskriminering tar sig uttryck i samhället är det viktigt att studera båda dessa frågor. Finns liknande attityder på andra fält, och hur medvetna är människor om sina beteenden.
Det finns forskning som visar att implicita attityder kan förändras, alternativt kontrolleras, genom olika psykologiska övningar. Om dessa förändringar är tillfälliga eller permanenta vet man däremot inte. Man vet inte heller om en reducering eller ökad kontroll av implicita attityder skulle inverka på de verkliga beslut som handläggare fattar kring fördelningen av social välfärd. Syftet med det här projektet är därför bland annat att ta fram konkreta redskap för rättvisare beslutsfattande som kan användas i verksamheter där individer bedöms. Projektet syftar även till att generera ny kunskap om mekanismerna bakom implicita attityder om etnicitet genom att studera hur de kan förändras på längre sikt.
I det här Forte-finansierade projektet arbetar även projektmedlemmarna Pontus Strimling, Filip Olsson och Mahmood Arai.
