DN Debatt. ”Rädda Barnen blåser upp siffror av barnfattigdom”
I onsdags släpptes en rapport från Rädda Barnen om barnfattigdomen i Sverige där organisationen jämför situationen i Sverige med länder i Östeuropa. Men rapporten är både vilseledande och innehåller sakfel menar Carina Mood och Jan O. Jonsson, professorer i sociologi vid Institutet för framtidsstudier som i en artikel på DN Debatt pekar ut bristerna i Rädda Barnens rapport.
Forskarna kritiserar Rädda Barnen för att felaktigt påstå att de använder ett mått på relativ fattigdom, när de i själva verket är ett annat mått siffrorna handlar om.
"Rädda Barnen skriver i sitt pressmeddelande att de använder ett relativt fattigdomsmått som visar andelen av alla barn som ”lever i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet”. Det är direkt fel. Det mått från EU:s statistikmyndighet Eurostat som används och som säger att 23,1 procent av barnen i Sverige är ”fattiga” är det som Eurostat kallar ”at risk of poverty or social exclusion” (i översättning: ”under risk för fattigdom eller social exkludering”). Det måttet mäter andelen vars föräldrar antingen har låg inkomst, låg materiell standard eller låg förvärvsintensitet. Det är alltså inte ett fattigdomsmått, utan fångar även arbetslöshet eller svag anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att även om man höjer bidrag, som Rädda Barnen förordar, så minskar inte andelen ”fattiga” mätt med detta mått, om människor inte också får jobb."
Om man tittar på enbart måttet på relativ fattigdom hamnar andelen barn som växer upp i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten, på 18,7 procent. Men även här behövs nyanser för att förstå hela bilden enligt forskarna. Bland annat att detta inte betyder att nära en femtedel av alla barn i Sverige "växer upp" i fattigdom.
"När Rädda Barnen skriver om att ”växa upp” i fattigdom signalerar de att barn i Sverige faller under den definierade fattigdomsgränsen under stora delar av sin barndom. De mått som redovisas baseras dock på årsinkomster i tvärsnitt, alltså de som är fattiga ett visst år. Den grupp som lever i långvarig ekonomisk utsatthet är betydligt mindre."
Att jämföra det här måttet mellan länder blir också missvisande enligt forskarna.
"Måttet säger inget om den absoluta levnadsnivån, utan är ett mått på ojämlikhet i den nedre delen av inkomstfördelningen. Om man jämför länder, som Rädda Barnen gör, säger det inget om skillnader i verklig levnadsnivå. Medianinkomsten i Sverige är exempelvis 8 till 13 gånger så hög som i de östeuropeiska länder (Albanien, Kosovo) som Rädda Barnen jämför med i sitt pressmeddelande."
Att blåsa upp siffrorna på det här sättet kan få mycket allvarliga konsekvenser enligt forskarna.
"Rädda Barnens alarmism kan verka ”god”, men är i själva verket cynisk. Genom att förytliga och urvattna begreppet fattigdom och larma med uppblåsta siffror osynliggörs de barn som verkligen lever i utsatthet", skriver Carina Mood och Jan O. Jonsson på DN Debatt.
