"En tanke utan text saknar form"
Med föreläsningar, workshops och skrivarskola arbetar Magnus Linton, författare, journalist och redaktör på IFFS, med att få fler forskare att skriva för en bred publik och delta i det offentliga samtalet. Projektet heter Text & stil och finansieras av Natur & Kultur och Institutet för framtidsstudier. Nu går det in på sitt femte år. Läs en intervju med Magnus om målet och meningen med projektet.
Vilket är målet med projektet?
– Att fler välberättade fackböcker skrivna av forskare ska komma ut på bra förlag och nå många läsare. Men också att forskare ska känna mindre rädsla och mer lust inför den viktiga uppgiften att på modersmål få gestalta sin kunskap inför en stor publik. 2024 års Augustprisvinnare, psykiatriprofessorn Christian Rück, startade sin fantastiska bok om självmord på IFFS skrivarskola 2021. Grymt skoj att se boken bli till och sedan vinna landets finaste litterära pris!
Varför behövs detta arbete?
– Sakprosans roll i det demokratiska ekosystemet är helt central och bra facklitteratur kan bara skrivas av personer som kan något. Och den fördjupade, strukturerade och kontextualiserade kunskapen finns i väldigt hög grad på universiteten. I forskarnas huvuden. Glappet mellan den skattebetalande allmänheten, som vanligen läser breda medier på svenska, och forskare, som vanligen skriver i smala publikationer på engelska, är ett snabbt växande demokratiproblem som populister kommer utnyttja om utvecklingen inte vänds. Projektet är en av flera aktuella ansträngningar för att minska den klyftan.
Det här går in på sitt femte år nu, vilken feedback har du fått från de forskare som deltagit?
– Enormt positiv. Men det är kanske inte så konstigt eftersom de som söker till skrivarskolan är väldigt motiverade, många har redan ett halvt manus klart, och därför hungrar efter konkret guidning både när det gäller att hitta ett bra förlag och skaffa sig strategier och tekniker för att gestalta sin berättelse och bli klar med manus.
Nyligen höll du en föreläsning på institutet om att skriva debattartiklar - vilket är ditt främsta råd till en forskare som funderar på att ge sig in i en debatt?
– Att agera snabbt. När man ser en krok, alltså när något händer i nyhetsflödet som aktualiserar ens forskning eller när det uppstår debatt på ett fält man behärskar, gäller det att skriva direkt. Inte skjuta på det. Nästan alla redaktörer i mainstreammedia älskar forskarmedverkan. Men de kan inte vänta i veckor på ett inlägg. Och en stor poäng på de workshops jag ger är ju just att om man bara lär sig debattformatets elementa så skriver man lätt en artikel på ett par timmar. Har man bara en tydlig tes, talande fakta och ett illustrerande exempel är man snabbt i mål.
Vilken är den vanligaste missuppfattningen bland forskare om att delta i det offentliga samtalet?
– Att det inte är meriterande. I ett kort perspektiv är det förstås sant att du inte blir professor snabbare för att du deltar i debatt eller skriver en bra bok på svenska på ett stort allmänförlag som Bonniers eller Natur & Kultur, men i det längre perspektivet är forskande och skrivande helt sammanlänkande. Text och tanke är osklijbara. En tanke utan text saknar form. Och bara de forskare som klarar av att ge sin empiri och analys en fungerande form blir, i intellektuell mening, riktigt stora.
