Etik, teknik och framtid i Hong Kong

Mimercentret för långsiktig framtidsforskning är en forskningsmiljö inom IFFS. Nyligen sände centret en delegation till “Workshop on Ethics, Technology, and the Future” (14–15 juni), på inbjudan av Hong Kong Catastrophic Risk Centre (HKCRC) vid Lingnan University. Även forskare från Project Innovative Ethics (PIE) vid universitet i Kobe, Japan, medverkade.   

Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev, september 2024. Läs hela här >
Prenumerera på våra utskick > 

Workshopen hölls vid Lingnan Universitys campus på M+, ett av världens största museer för modern och samtida visuell kultur. Den omfattade tio föredrag inom bland annat områdena artificiell intelligens och dess förmåga att handla moraliskt, djurskyddsetik, teknisk innovation och politisk filosofi. Presentationerna tog upp några av de mest angelägna etiska frågorna runt dagens tekniska utveckling. 

Karim Jebari är doktor i filosofi och initiativtagare till Mimercentret. 

Vilket var syftet med er resa, Karim? 
- Det fanns en social aspekt med resan, att vi på Mimer etablerar kontakter med andra forskargrupper där vi överlappar varandra i grundforskning om frågor som rör civilisationens långsiktiga framtid, för att se vilka frågeställningar vi kan samarbeta om och även gemensamt se över var vi kan söka medel.  Flera av forskarna från HKCRC har besökt oss i Stockholm, nu fick vi tillfälle att veta mer om deras forskningsinriktningar.  

Det var ett brett antal ämnen som presenterades i Hong Kong, med ämnen från personlig integritet och smarta glasögon till AI- etik. Vilken forskning presenterade ni på Mimer? 
Anders Sandberg höll ett föredrag om hur mänskliga institutioner som lag och etik är utspridda system som bygger på mänsklig uppfattningsförmåga, men att artificiell intelligens som utvecklas skulle kunna ha en mycket större uppfattningsförmåga än människor. Även om den delar mänskliga värderingar om institutioner kan AI tolka dem från en mycket annorlunda uppfattning om världen. Hur kan anpassningsfel mellan uppfattningarna undvikas?    

- Joe Roussos talade om ”okända okändheter”, risker som vi inte känner till och inte förstår, och hur de påverkar beslutsfattande på mycket lång sikt genom diskontering. det är att bestämma värdet på något som sker i framtiden från dagens perspektiv, inte från det perspektiv som framtidens människor kan ha. Det finns ett synsätt som diskuteras, longtermism, som menar att hur den långsiktiga framtiden utvecklas är en av de viktigaste moraliska frågeställningarna i vår tid. 

- Julia Mosquera presenterade ett pågående forskningsprojekt om oavsiktlig panspermi, att mänsklig rymdfart kan sprida jordiskt liv till andra planeter. Det är en av riskerna med rymdfärder, där diskussionen främst handlat om att det är möjligt för liv från Jorden att sprida sig. Vår forskning lägger till risken för spridningen sker oavsiktligt. Det har hittats mikroorganismer på internationella rymdstationen ISS, och effekterna av spridningen kan bli skador av astronomisk omfattning. Samtidigt ställer det djuretiska frågor om hur människan bör påverka det liv som spridits. 

- Klimatförändringar och demokrati var ämnet för Julia Adler, där hon presenterade statistik om landet Malis klimat och utveckling mot autokrati. Utvecklingen är mer komplex än bara klimatförändringar, men Sahelområdet har genom dessa fått mer regn och växtlighet. Det har påverkat nomader till att ändra sina vandringar, med mer friktion med den bofasta befolkningen som följd. 

- Själv höll jag ett föredrag om vilket värde som djurs välfärd har. Vad är ett bra sätt att bedöma kapaciteten för smärta på? Organismer som exempelvis bananflugor är det mer osäkert om de kan känna smärta. Deras hjärnor saknar likhet med människans neurologi, så vilka belägg bör användas då för bedömningen?  

Fanns det forskning bland de andra föredragen som ni hittade kopplingar till? 
- Exempelvis hittade jag kopplingar i föredraget Adam Gibbons från HKCRC:s föredrag om epistokrati, tanken att den politiska makten borde fördelas efter kompetens och skicklighet. Där fanns teoretiska kopplingar till våra praktiska studier kring autokratisering och vilken påverkan den kan få. 

- Föredraget som PIE:s Snow Li och Takuya Niikawa höll om demensvård var även det intressant. Att själv vårda en dement anhörig ger en upplevelse av ett gradvis avsked. Dementa kan behöva vårdas på institution, men det verkar finnas goda skäl till att ha kvar någon form av relation med sin anhörige, även för egen del. Den forskningen kan öka förståelsen av relationer vi kan ha med djur, även om den inte är jämlik. 

Vad blir nästa steg för Mimer? 
- Vår inbjudan till Hong Kong är en del av ett längre samarbete, där arbetet fortsätter genom en workshop Mimer hållit i Stockholm den 18 juni om djuretik och djurs upplevelser av världen, biologisk mångfald och rymden samt perspektivet longtermism. Vi har skrivit ett vänskapsavtal med Hong Kong Catastrophic Risk Centre, så vi ser fram emot att fler centra ska komma med i samarbetet. 

Relaterat material