För en evidensbaserad kriminalpolitik: så undersöker det nya forskarkonsortiet 4C de kriminella samarbetena i Sverige
I takt med att skjutvapenvåld och organiserad kriminalitet ökar i Sverige, växer behovet av en djupare förståelse för hur kriminella samarbetar och utnyttjar sårbarheter i samhället. För att möta denna utmaning har det tvärvetenskapliga forskningskonsortiet 4C (tidsplan 2024–30) bildats med målet att undersöka kriminella ekosystem och identifiera de underliggande mekanismer som ger upphov till dessa samarbeten. Vi talar med några av konsortiets medlemmar.
Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev december 2024. Prenumerera på våra utskick här.
Ett forskarkonsortium är en typ av forskningssamarbete som går utöver ett traditionellt forskningsprojekt. Medan ett forskningsprojekt vanligtvis fokuserar på att besvara specifika frågor inom givna ramar och metoder, har ett forskarkonsortium ett bredare uppdrag. Förutom att producera vetenskapliga resultat, som i ett vanligt projekt, strävar ett konsortium även efter att bygga upp och stärka en långsiktig forskningsmiljö kring dessa frågor. Syftet är därför dubbelt: dels att generera ny kunskap och vetenskapliga resultat, och dels att skapa en hållbar struktur för framtida forskning inom området.
– Vi strävar efter att förstå brottslighetens struktur, dynamik och drivkrafter för att stärka samhällets förmåga att agera proaktivt. 4C står för 'ForeCee', en fonetisk lek med ordet “förutse” på engelska. Det sammanfattar målet att förstå sig på hur kriminella samarbeten uppstår, upprätthålls och samspelar med varandra, i syfte att stärka samhällets proaktiva förmåga, säger Amber Beckley, kriminolog och forskare i 4C.
Tidigare forskning om organiserad brottslighet i Sverige har ofta fokuserat på specifika grupper – antingen förövare eller offer. Detta har skapat ett kunskapsgap om hur grupper organiserar sig och hur detta påverkar brottsligheten, vilket är särskilt viktigt i dagens läge med ökande organiserad brottslighet, som exempelvis skjutningar och omfattande bedrägerier.
En evidensbaserad helhetssyn innebär att konsortiet strävar efter empiriskt grundade analyser som fångar hela bilden av dessa brottsfenomen.
– Detta motverkar det ‘tunnelseende’ som ofta präglat både akademisk forskning och kriminalpolitik, där enskilda frågor som narkotika eller skjutningar fått oproportionerligt fokus, medan andra brott eller den övergripande kontexten förbisetts, säger Amir Rostami, professor i kriminologi och konsortiets projektledare.
Forskningsmetoder och experimentella analyser
4C använder en rad avancerade kvantitativa metoder för att analysera kriminella samarbeten. Dessa inkluderar social nätverksanalys, som kartlägger strukturen och förändringarna i relationerna mellan individer samt organiseringsgraden i de miljöer där samarbeten sker. Longitudinella analyser följer individer över deras livsförlopp för att förstå utvecklingen av brottsliga nätverk. Ekonometriska modeller används för att studera hur den kriminella ekonomin påverkar samarbeten, medan metaanalyser sammanställer resultat från flera studier för att ge en övergripande bild.
– Vidare används kvasi-experimentella analyser med statistisk matchning för att jämföra olika grupper och situationer, samt maskininlärningstekniker för att identifiera komplexa mönster och samband, säger Hernan Mondani, docent i sociologi med bakgrund inom teknisk fysik och forskare i 4C.
Flera underprojekt
4C är indelat i arbetspaket som fungerar som tematiska underprojekt. Utöver projektledningen finns fyra huvudsakliga arbetspaket, som vart och ett fokuserar på olika aspekter av kriminellt samarbete:
- Kriminell organisering – Undersöker nätverksrelationer och geografiska mönster i kriminella samarbeten.
- Den kriminella ekonomin – Analyserar omfattning och överlappningar mellan kriminella och formella organisationer samt hur kriminella infiltrerar det formella samhället.
- Risker och konsekvenser för individen – Studerar effekterna av kriminellt samarbete ur ett livsförloppsperspektiv.
- Evidenssyntes för evidensbaserad policy – Sammanställer och utvärderar forskningsresultat för att stödja evidensbaserad kriminalpolitik.
– Dessa arbetspaket bidrar tillsammans till en omfattande förståelse av kriminella samarbeten och deras olika dimensioner, säger Amber Beckley.
Hur kan olika utgångspunkter och metoder stärka den gemensamma forskningen inom konsortiet?
– Vi forskare inom 4C kommer från olika discipliner, såsom kriminologi och nationalekonomi, vilket skapar en mångfald av perspektiv som är avgörande för helhetsanalyser, svarar Hernan Mondani.
Ett tydligt exempel han anger är studierna av den kriminella ekonomin och dess koppling till kriminella samarbeten. Här kombineras nationalekonomernas expertis kring ekonomiska data med kriminologernas djupa förståelse för brottsregister och kriminalstatistikens möjligheter och begränsningar.
Ett annat exempel är användningen av social nätverksanalys, där vissa av 4C:s forskare har omfattande erfarenhet. Genom att representera kriminella samarbeten som nätverk möjliggörs en detaljerad analys av kriminella strukturer och deras förändringar över tid.
– Denna kombination av olika metoder och expertområden förstärker konsortiets förmåga att studera komplexa fenomen ur flera vinklar, vilket leder till djupare och mer heltäckande insikter, säger Hernan Mondani.
Finns det något nytt som ni har upptäckt hittills om hur kriminella nätverk fungerar?
– Även om det är för tidigt att dra definitiva slutsatser från det nuvarande projektet, har vår tidigare forskning identifierat ett intressant mönster: överlappningen mellan olika kriminella miljöer är större än vad man tidigare trott.
Amir Rostami utvecklar resonemanget.
– Individer kan till exempel vara kopplade genom gemensamma brottsmisstankar eller genom att dela styrelseuppdrag i företag som används för kriminella ändamål. Detta visar att kriminella nätverk inte är så isolerade som de ofta framställs, utan i stället tätt sammanflätade, säger Amir Rostami.
Den svenska brottsparadoxen
Jerzy Sarnecki, forskare i 4C, beskriver hur Sverige, trots starka välfärdsinstitutioner och hög tillit till myndigheterna, sedan 2000-talet sett en kraftig ökning av problem relaterade till organiserad brottslighet. Detta omfattar fler skjutningar, sprängningar och en tillväxt av komplexa brottstyper som bedrägerier och välfärdsbrott. Samtidigt har den totala brottsligheten inte ökat, och det totala våldet har under flera decennier varit stabilt eller minskat. Exempelvis noterades 2012 den lägsta nivån av dödligt våld på 50 år. Därefter har dock dödligt skjutvapenvåld ökat, vilket har bidragit till en ökning av det totala dödliga våldet. Per capita är nivån fortfarande lägre än på 1990-talet.
Samtidigt har organiserad och ekonomisk brottslighet, de brottstyper som anses mest skadliga för samhällsutvecklingen, vuxit kraftigt.
– Antalet individer som samarbetar i kriminella aktiviteter har ökat både i absoluta tal och per capita, liksom samarbetet mellan individer och olika nätverk, förklarar Jerzy Sarnecki.
Praktisk tillämpning och evidensbaserad policy
4C:s forskningsmiljö kombinerar grundforskning med ett starkt fokus på praktisk tillämpning av resultaten. Ett centralt mål är att forskningen ska bidra till evidensbaserad policy. Arbetspaketet "Evidenssyntes för evidensbaserad policy" kommer exempelvis att producera systematiska översikter som sammanfattar tillgänglig forskning om olika aspekter av kriminellt samarbete.
– Dessa översikter syftar till att identifiera beprövad evidens om åtgärder för att förebygga och bekämpa kriminalitet, vilket kan ligga till grund för riktlinjer och konkreta policyförslag, säger Rostami.
Utöver politiska beslutsfattare kan även andra samhällsaktörer, såsom fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, dra nytta av forskningsresultaten. Analyserna av den kriminella ekonomin och dess påverkan på arbetsmarknaden är av särskilt intresse för dessa.
– Genom att kombinera banbrytande forskning med praktisk tillämpning hoppas vi inte bara belysa problemen, utan också bana väg för effektiva lösningar som kan stärka Sveriges brottsbekämpning, avslutar Amir Rostami.
Läs mer om 4C- konsortiet på Institutet för framtidsstudiers webbsida: https://www.iffs.se/forskning/forskningsprojekt/4c-forskarkonsortium-for-studier-om-kriminella-samarbeten-i-sverige/
