Forskare affilierad vid IFFS får “statsvetenskapens nobelpris”
Robert E. Goodin, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier är årets mottagare av Skytteanska priset – ”statsvetenskapens nobelpris”.
– I nästan varje ämne som jag har skrivit om har det funnits en artikel eller bok författad av Goodin som tydliggjort vilka de relevanta problemställningarna är, säger Ludvig Beckman, forskare vid Institutet för framtidstudier som var en av dem som nominerade Goodin till priset.
Robert E. Goodin tog sin doktorsexamen från Oxford 1975. På Institutet för framtidsstudier har Goodin länge varit affilierad forskare och har bland annat ingått i forskargruppen som undersökt demokratins avgränsningsproblem. Goodin har även vid ett flertal tillfällen besökt institutet som gästforskare.
De normativa frågor som Goodin undersökt har ofta handlat om välfärdsstaten och hur ett värdigt och anständigt samhälle kan skapas. Vilken är välfärdsstatens normativa grund? På vilket sätt kan demokrati begripas som en metod för att fatta kloka beslut? Vad innebär det att ge alla som påverkas av besluten en röst i dem? Hur kan naturen och miljön representeras i demokratiska procedurer? Hur kan politiska institutioner designas på ett ändamålsenligt och försvarbart vis?
I en bok från 2008 vidgade Goodin diskussionen kring vad som är ett gott och lyckligt liv. I stället för att som brukligt titta på ekonomiska och materiella mått undersökte Goodin och hans medförfattare hur människor i olika samhällen använder något alla i hela världen har exakt lika mycket av: tid på dygnet. De frågade sig hur mycket tid som blir över efter att lönearbete, hushållsarbete och andra nödvändiga sysslor är utförda. De undersökte USA, Australien, Tyskland, Frankrike, Sverige och Finland. Resultaten visade att den här typen av frihet, temporal autonomy, är som störst i Sverige. Som minst är den i USA.
– Goodin är en ovanlig fågel i dagens högt specialiserade forskning i det att han arbetat med många olika frågor. Det går inte att säga att Goodin är en världsledande forskare inom ett bestämt avgränsat frågekomplex. I stället består Goodins storhet i att ha gjort avsevärda bidrag till en mängd olika frågeställningar. I nästan varje ämne som jag skrivit om har det funnits en artikel eller bok författad av Goodin som tydliggjort vilka de relevanta problemställningarna är, säger Ludvig Beckman.
Demokratins avgränsningsproblem är ett område som både Goodin och Beckman ägnat sig mycket åt. De centrala frågorna är vilka beslut som bör fattas demokratiskt och vem som ska ha rätt att delta i vilka beslutsprocesser.
– Jag har haft stor nytta av Goodins arbeten, men intressant nog har vi ofta intagit motsatta positioner. Men att tvingas argumentera mot Goodin och tänka igenom på vilka sätt hans kritik är relevant för min egen position har varit av stort värde för min egen utveckling, säger Ludvig Beckman.
Johan Skytte var ett svenskt riksråd som 1622 donerade land och egendom till Uppsala universitet för att instifta en professur i statsvetenskap och vältalighet. Professuren är en världens äldsta i statsvetenskap. Det skytteanska priset instiftades 1994 av Skytteanska stiftelsen som förvaltar Johan Skyttes donation. Syftet med priset är att årligen uppmärksamma en forskare som enligt stiftelsens uppfattning gjort det mest värdefulla bidraget till statsvetenskapen. Priset har genom åren fått internationellt hög status och kallas ofta för ”statsvetenskapens nobelpris”.
Läs också juryns motivering.
