Forskare: ”Polisen måste börja jaga kriminella i stället för pinnar”
Trots ökade resurser till polisen under flera år, märks ingen minskning av brottsligheten. Ett problem är hur polisens arbete utvärderas - att man mäter vad myndigheten gjort, inte vad den åstadkommit. Kriminologerna Amir Rostami och Jerzy Sarnecki, forskare vid Institutet för framtidsstudier, förklarar i den här debattartikeln i Dagens Nyheter skillnaden och hälsar den nya polisledningen välkommen med ett antal goda råd för att nå högre effektivitet.
Forskarna skriver:
"Polismyndigheten har sedan omorganisationen 2015 stadigt fått ökade medel. Anslagsnivån steg från 22,6 miljarder kronor 2017 till 37,0 miljarder 2023 och beräknas 2024 till 40 miljarder [...] Men trots denna exceptionella anslagsökning är en tydlig positiv effekt på brottsutvecklingen inte synlig. Vad är problemet? Polisen – och därmed dessvärre också politiker – mäter verksamheten med mått som anger vad myndigheten har gjort (producerat) i stället för vad man har åstadkommit beträffande brottsligheten (effekter). Effekter av polisens verksamhet kan knappast mätas med antalet anställda inom polisväsendet, antalet timmar man ägnar åt olika aktiviteter, eller antalet redovisade ärenden till åklagaren. [...] De är i bästa fall bara mått på hur man arbetar för att uppnå verksamhetens mål. Problemet med en produktionsorienterad styrning, i motsats till en effektorienterad, är att man lätt missar det egentliga målet med verksamheten: förebygga, förhindra och upptäcka brott (se polislagen). Än värre är att de vetenskapligt undermåliga måttstockarna gör att strukturfel kan fortplanta sig i verksamheten genom att polisen till exempel satsar sina begränsade operativa resurser på ärenden som."
Läs hela debattartikeln > Polisen måste börja jaga kriminella i stället för pinnar
