Framtidens demokrati
Demokrati i den form vi åtnjuter den i Sverige i dag har inte särskilt många år på nacken. Det var ju till exempel inte ens hundra år sedan kvinnor fick rösträtt här. Ändå talar man ibland om ”hot” mot demokratin, när det man egentligen verkar mena är att utvecklingen i samhället utmanar det sätt som demokratin fungerat de senaste decennierna.
Finns det kanske nya sätt att tänka på demokrati? Måste kanske demokratin förändras för att kunna tackla de stora framtidsutmaningarna? För att fånga några tankar om detta har vi låtit Fjärde uppgiften intervjua några forskare som sysslar med att tänka på olika aspekter av demokrati. Intervjuerna finns publicerade på deras webbplats under rubriken ”Framtidens demokrati”.
Demokratin och klimatutmaningen
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, tar upp frågan om de västerländska demokratierna klarar av de stora klimat- och miljöutmaningar vi står inför. Samhällsförändringar i demokratier sker i regel långsamt och demokratier kan bara agera inom territoriella gränser medan miljöproblemen både är gränslösa och kan behöva lösas genom snabba radikala samhällsförändringar. Trots detta är han positiv till att de stora klimatutmaningarna kan lösas och förklarar här hur det ska gå till.
Till intervjun: Demokratin och klimatutmaningen
Så påverkar lobbyism och sociala medier demokratin i Sverige
Anna Tyllström, fil dr i företagsekonomi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, som forskat om lobbyisters påverkan på politiken tar upp vikten av att skapa regleringar kring lobbyisters arbeten, för att undvika att företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till valda politiker för beslutsfattande. Hon ger i intervjun exempel kring frågan om vinster i välfärden.
Till intervjun: Så påverkar lobbyism och sociala medier demokratin i Sverige
Demokratiska innovationer – nya sätt att tackla framtidens utmaningar
Denna intervju berör också lobbyister och våra politiker samt ny teknik för att på ett mer direkt sätt ta hjälp av medborgarna. Graham Smith, professor i statsvetenskap vid University of Westminster, studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar.
Till intervjun: Demokratiska innovationer – nya sätt att tackla framtidens utmaningar
Ökat medieutbud en utmaning för demokratin
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet och styrelseledamot vid Institutet för Framtidsstudier, menar att vårt förändrade medielandskap kan på sikt underminera demokratin. Ett ständigt ökat medieutbud leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion.
Till intervjun: Ökat medieutbud en utmaning för demokratin
Hur påverkas politiken av fler kvinnor i riksdagen?
Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken.
Till intervjun: Hur påverkas politiken av fler kvinnor i riksdagen?
Fjärde uppgiften gör intervjuer med forskare som sedan på ett enkelt och lättbegripligt sätt sprids till allmänheten med hjälp av internet och rörlig bild. Hitta många fler intressanta intervjuer här.
