Framtider: Några tankar om självkörande fordons politiska och etiska konsekvenser
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att överblicka de förändringar som en ny teknologi kan föra med sig. Men för att ha en möjlighet att styra utvecklingen åt ett håll vi föredrar gäller det att fundera över möjliga konsekvenser i god tid. Självkörande bilar är en sådan teknologi som, om den slår igenom på bred front, kan få stora effekter på våra samhällen. Om detta skriver här Gustaf Arrhenius.
Filosofer har ofta anklagats för att syssla med abstrakta tankeexperiment utan någon koppling till verkligheten. Det är dock svårt att veta vad för problem som kommer att aktualiseras i framtiden och många av de ”science fiction”-fall inom medicinen som filosofer tidigt diskuterade, till exempel preimplantatorisk genetisk diagnostik och genterapi, blev några årtionden senare aktuella fall inom den medicinska etiken. På senare år har filosofins verktyg blivit eftersökta på flera nya områden, bland annat när det gäller utvecklingen av nya teknologier. De etiska problem som självkörande fordon väcker är till exempel sådana som filosofer har funderat över sedan 1960-talet.
På Institutet för Framtidsstudier studerar vi frågor av betydelse för samhällets långsiktiga utveckling. Verksamheten startades av regeringen på 1970-talet som en reaktion på insikten att människan genom teknologiska framsteg erhållit en formidabel, och kanske skrämmande, förmåga att påverka livsförutsättningarna för framtida generationer. Teknologin har alltid utgjort en drivkraft för samhällsförändring, och vad det leder till beror på hur vi väljer att använda den. Självkörande fordon är en typ av teknologi som troligtvis kommer att få stora konsekvenser vid storskalig användning och jag vill här peka på några av dem.
Vissa uppskattningar pekar på att vi redan 2030 kommer att använda självkörande fordon framför de traditionella. Enligt t ex tankesmedjan RethinkX kan självkörande fordon vid det laget stå för så mycket som 95 % av passagerartrafiken i USA. Det finns naturligtvis skäl att vara skeptiska till sådana framtidsprojektioner De har ju ofta visat sig fel i det förflutna och bygger ibland på alltför förenklade antaganden. RethinkX använder sig t ex av en tveksam modell för ändringar av vårt beteende som ofta brukar fördröja utvecklingen. Å andra sidan har utvecklingen ibland gått snabbare än vad vi har kunnat förutse. Det var exempelvis få som 1990 såg vilken central plats internet skulle få i våra liv. Så även om det inte är säkert att självkörande fordon kommet att ta över redan 2030 så kan det mycket väl vara så. Och även om det tar längre tid behöver vi redan nu tänka på konsekvenserna av ett sådant teknikskifte.
Säkrare och billigare
En positiv konsekvens man förväntar sig av utvecklingen är att transporterna blir säkrare när den mänskliga faktorn kan räknas bort, den faktor som orsakar ca 90 procent av alla trafikolyckor. De mest avancerade bilarna idag utrustas redan med automatiska system för att reducera riskerna med den mänskliga faktorn (se not nedan). Man räknar också med att det kommer att bli betydligt billigare och smidigare att beställa hem en självkörande bil än det idag är att använda taxi, och när tid och fokus inte behöver läggas på själva körandet kan transporttillfället användas på ett effektivare sätt. När ett alternativ dyker upp som har alla dessa karakteristika tenderar vi att gilla det och börja använda det.
Med tillgång till tryggare, smidigare och billigare transporter finns det anledning att fundera över det privata bilägandet. Folk lägger idag en förhållandevis stor del av lönen på sina bilar. Om det nya systemet funkar så bra att ägandet inte längre känns nödvändigt, skulle det innebära en ekonomisk uppgång för många hushåll. Detta kan föra med sig en betydande förändring, då den disponibla inkomsten för stora grupper av hushåll i flera västländer ökat lite eller inte alls de senaste 30 åren.
Konsekvenser för arbete och hälsa
Vad skulle en sådan utveckling betyda för arbetsmarknaden? I det här sammanhanget finns det anledning att tala om ett verkligt ”big shift”. Frakt, taxi och kollektivtrafik är kanske sådant man tänker på i första hand. Taxiförare och förare av kollektivtrafik kommer inte längre att behövas. Med den elektrifiering som förväntas följa med automatiseringen kommer efterfrågan på bilmekaniker minskas då elektriska motorer har färre rörliga delar och behöver mindre underhåll. Lastbilschaufförerna, ett yrke som idag faktiskt utgör det vanligaste i de flesta av USA:s delstater, förväntas drabbas hårdast. Förvisso kan det fortfarande behövas medföljande personal till de självkörande lastbilarna men antagligen mycket färre än idag där det behövs en person för varje lastbil. Bensinstationer, vägrestauranger och samhällen som vuxit upp längs med de stora transportrutterna kommer i så fall få problem med sin överlevnad. Med billigare transporter kan vi beställa allt mer för hemleverans istället för att besöka varuhusen vilket påverkar handeln, en annan sektor som idag kräver mängder av arbetskraft.
En möjlig konsekvens av införandet på bred front av självkörande bilar är alltså massarbetslöshet, men den kan också leda till nya yrken och till en produktivitetsökning som ger lägre arbetslöshet. Vid teknikskiften är det lättare att se vilka jobb som försvinner än vilka som tillkommer. Det är dock värt att betänka att när människor är oroliga för att förlora sina arbeten ökar så ökar attraktiviteten hos personer och partier som erbjuder ”enkla” lösningar med lämpliga syndabockar utan förankring i verkligheten. Så om vi inte tar oron på allvar och stöttar lastbilschaufförer och andra drabbade grupper med utbildning för nya arbeten, lär vi få politiska problem.
Även vår hälsa lär påverkas av utvecklingen. Självkörande fordon förväntas i första hand drivas på el vilket innebär att vi skulle se färre hälsoproblem relaterade till avgaser. När ingen behöver köra sällskapet hem är det dock ingen som behöver avstå från alkohol, och om det nu är så smidigt och billigt att beställa en bil, varför skulle man bry sig om att cykla eller promenera ens de kortare sträckor som kan ge oss den vardagsmotion som så många idag verkligen behöver? Tryggare trafikmiljö innebär färre dödsolyckor, vilket ökar bristen på organ för donation – ett problem man hoppas lösa med hjälp av teknologi som producerar helt nya organ.
Nostalgi och världspolitik
Det är inte orimligt att tänka sig att den traditionella bilen helt kommer att försvinna ur vår historia. Sådant vi anser vara tillräckligt riskfyllt tenderar att göra det. Att äga och köra en bil kanske blir lika tveksamt accepterat som rökning blivit idag. Liksom rökningen inte längre är det självklara tecknet på vuxenblivande kan körkortet som mognadsrit bli ett minne blott. Man kan också tänka sig att bilen går samma väg tillmötes som ett tidigare helt avgörande ”fordon”, nämligen hästen. Liksom hästen kan den bli en lyxartikel, något att njuta av i vissa där för avsedda miljöer.
Att självkörande fordon kan förvandla den traditionella bilen till en dröm för nostalgiker är väl en konsekvens som får betraktas som naturlig och acceptabel. Utvecklingen riskerar dock att också få mer oroande, geopolitiska effekter. Det handlar om användningen av drivmedel. Som jag nämnde ovan antas användningen av självkörande fordon skynda på övergången från fossila bränslen till el. Det kommer att skapa problem för de länder vars ekonomier idag är helt beroende av sina oljetillgångar. Idag lagras el i batterier som behöver bland annat litium, ett ämne som till 54 procent utvinns i Chile, Argentina och Bolivia. Är det där vi kommer att få se konflikter liknande dem vi har idag i Mellanöstern? Ett sådant maktskifte när det gäller värdefulla råvaror kommer att skapa helt nya spänningar och konflikter. Och det finns fler exempel, som coltan som även det används i batteriproduktionen för elfordon men som också har varit en bidragande orsak till det blodiga andra Kongokriget med dödstal på flera miljoner.
Vems ansvar?
Utvecklingen av självkörande fordon för som sagt också med sig flera etiska frågor. En hel del uppmärksamhet har i medierna givits de regler vi bör programmera bilarna med. Hur säkert systemet än är kan man tänka sig att fordonet hamnar i situationer där en avvägning behöver göras gällande vem eller vad som ska riskera skada framför något eller någon annan. Något som borde diskuteras mer är ansvarsfrågan. När ingen kör bilen, vem ska ställas till ansvar vid en eventuell olycka? Passageraren? Ägaren? Programmeraren? Här kan man möjligen ta lärdomar från tiden då hästen agerade fordon och ägaren oftast bar ansvaret om något gick galet.
Ett annat etiskt problem rör hotet mot den personliga integriteten och utvecklingen mot centraliserad kontroll. Det system som vinner störst framgångar idag är det som kopplar ihop alla självkörande fordon i ett enda nätverk för att skapa ett konstant flöde av information som delas av alla i realtid. Det innebär att den som har tillgång till systemet får väldigt stor makt över alla som använder sig av tjänsten. Det väcker också frågor om hur vi bör hanterar data och skydd av privat information. Om all information läggs ihop i en databas så kommer det t ex gå att hålla koll på människor som vandrar igenom Stockholm via de tillfällen de setts av olika fordon. Praktiskt för brottsutredningar men dåligt för privatlivets helgd…
Självkörande fordon är ett fenomen som hittills mest studerats ur ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv, men det jag vill betona här är att det handlar om något mycket större och därför även bör studeras ur ett juridiskt, politiskt, sociologiskt och filosofiskt perspektiv. Gör vi det ökar vi våra möjligheter att faktiskt få välja vår framtid snarare än att bli ofrivilligt styrda av den teknologiska utvecklingen.
Not: Salmon et al. (2005), “Human Error and Road Transport: Phase One – Literature Review”, report No. 256, Monash University, Accident Research Centre.
Här kan du se Gustafs föreläsning "Ethical, legal, and political implications of self-driving vehicles".
