"Gängkriminella inte bara arga unga män från förorten"
Vilka är de? Hur ser deras organisationer ut? Och vad tjänar de pengar på? Det var några av frågorna som Agenda tog upp i ett specialavsnitt om gängkriminalitet i söndags.
– Om man tror att gängkriminella bara är arga unga män från förorten missar man de systemhotande organiserade gängen, säger Amir Rostami som var en av de inbjudna forskarna.
– 90 procent är män. 70 procent är födda i Sverige och 60 procent är första eller andra generationens invandrare. Grovt förenklat finns det två kategorier. De oorganiserade som har något yngre medlemmar mellan 20-25 år. De har sämre impulskontroll och konsekvenstänk och håller på med vapen och droger. De har i allmänhet låg utbildning. Sedan finns det de lite mognare och mer rationella och bättre utbildade. Framförallt är det de här som har de högutbildade i sina nätverk. Här finns revisorerna, ekonomerna och de före detta militärerna. De här grupperna begår väldigt mycket brott. De är misstänkta för 40 000 brott årligen och här finns ett stort mörkertal. De organiserade grupperna tillhör samma ekosystem. De inspireras, de samarbetar och konkurrerar med varandra. Det är farligt och missvisande att tro att gängmiljön består av arga unga män från förorten. Då missar man de här systemhotande gängen, säger Amir Rostami i Agenda.
Gängens inkomstkällor är många. Amir Rostami pekar på en som tidigare har underskattats.
– På engelska kallar man det "cafeteria style criminality". De roffar åt sig det som går att roffa åt sig. Det som ger pengar ägnar man sig åt. Narkotika är en jätteviktig inkomstkälla. Men också bedrägerier och här har vi nog mer eller mindre missat vilken effekt de har. Två miljarder kronor årligen omsätter bedrägerier vilket kan likställas med vinstmarginalerna från narkotikamarknaden, säger Amir Rostami i Agenda.
Läs mer om Amir Rostamis forskning på Institutet för framtidsstudier.
