Geoengineering - seriöst alternativ, eller farlig tanke?
Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. De kontroversiella idéerna debatteras nu allt mer flitigt. Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra viss solinstrålning. Men är det här seriösa alternativ, eller är blotta tanken farlig? Vi ställer frågan till Orri Stefánsson, filosof och beslutsteoretiker på Institutet för framtidsstudier som forskar om geoengineering.
Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev september 2023 >
Prenumerera på våra nyhetsbrev här >
I debatten kan man förenklat säga att det finns två läger. Å ena sidan de som tycker att idéerna bör utforskas även om tekniken bara ska ses som en sista utväg. Å andra sidan de som menar att blotta tanken kan ta kål på drivkrafterna att få ned koldioxidutsläppen och att vi därmed låser fast oss både vid en osäker teknik och fortsatt fossilförbränning.
Tycker du att det är en korrekt beskrivning?
Ja. En del påpekar att en minskning av utsläpp innebär kostnader, och att ett alternativ som betyder att vi inte behöver minska utsläppen lika mycket kommer att göra att vi blir mindre villiga att acceptera dessa kostnader. Andra menar att politiker och oljeindustrin förvisso kan använda geoengineering som ursäkt att inte behöva göra mer för att få ned utsläppen, men att vi ändå måste börja tänka på denna nödåtgärd. Detta eftersom det finns risk att stater beslutar sig för att testa tekniken även om vi i till exempel Sverige tycker att det är en dålig idé.
Vad tycker du?
Jag tycker inte att det finns starka skäl att förhindra forskning i frågan. Idén finns redan i allmänhetens medvetande och man kan inte bara hoppas att den glöms bort. Dessutom kan tekniken komma att bli nödvändig om vi inte får ned utsläppen tillräckligt fort. Mer forskning behöver heller inte betyda att geoengineering kommer närmare ett förverkligande. Forskningen kan komma fram till att de negativa effekterna är för stora. Inte bara utifrån naturvetenskapliga perspektiv, utan att det helt enkelt skulle vara ett omöjligt projekt för världssamfundet att styra på ett effektivt sätt.
Har intresset för geoengineering ökat i forskarvärlden?
Ja, det skulle jag säga. Det började för cirka 15 år sedan men senaste fem åren har det tagit fart ännu mer. Delvis handlar det om en oro att vi inte kommer att hinna minska utsläppen tillräckligt. Fler inser att vi går mot en riskabel möjligtvis katastrofal situation. Dessutom finns i dag datasimuleringar och forskning från vulkanutbrott som visar att det faktiskt skulle gå att få ned medeltemperaturen relativt fort med den här tekniken. En kombination av ökad oro och mer kunskap om geoengineering har gjort att intresset ökat.
Hur sannolikt är det att någon stat ger sig på det?
Om utsläppen inte minskar rejält de kommande åren och fler och fler områden drabbas av klimatförändringar är det inte osannolikt att någon stat eller grupp av stater känner sig tillräckligt desperata för att försöka. Ett skäl är att effekten av att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären skulle vara snabb. Om vi lyckas minska koldioxidutsläppen skulle effekten dröja årtionden, men enligt vissa modeller kan geoengineering sänka medeltemperaturen på bara några månader. Det gör det till en politiskt frestande idé. Jämfört med bedömda kostnader av att minska koldioxidutsläpp är det dessutom billigt.
Det som å andra sidan talar emot är att vi inte riktigt har tekniken ännu. Teoretiskt skulle partiklar kunna släppas ut från flygplan, men dessa flygplan finns inte ännu. De flesta företag som kan tillverka dem har kopplingar till USA, Kina eller Ryssland och producerar mycket till ländernas respektive försvarsindustrier. Så om Kina, Ryssland eller USA inte vill genomföra geoengineering kan de pressa företagen att inte producera flygplanen även om andra stater skulle vilja köpa dem. Det kan bromsa processen. En annan sak som talar emot är de stora riskerna kopplade till tekniken och att vi inte alls kan förutse vad som kommer att hända.
Om geoengineering genomförs, går det att göra ogjort?
Det är antagligen svårt att göra ogjort på ett säkert sätt. Om vi slutar pumpa ut partiklar i stratosfären samtidigt som vi har ökat våra utsläpp, kommer medeltemperaturen att öka igen väldigt snabbt, vilket är mycket värre än om den ökar långsamt eftersom varken samhällen eller ekosystem hinner anpassa sig.
Är det ens tillåtet i dag att göra detta?
Det finns överenskommelser inom FN om ett moratorium när det gäller användning och storskaliga experiment. Det kan också finnas överenskommelser mellan stater. Men inga bindande avtal. I dag är de flesta stater inte tillräckligt drabbade av klimatkrisen för att göra något så extremt riskabelt. Men man kan tänka sig stater som snart kommer att drabbas hårt av klimatkatastrofer som då anser att det är värt risken. Då tror jag inte att det finns något som bokstavligen kan hindra.
På IFFS bedrivs forskning om geoengineering dels inom programmet Mimir Center for Long Term Futures Research, och en ytterligare tvärvetenskaplig forskargrupp om geoengineering planeras – vilka frågor undersöks?
Exempelvis hur internationella institutioner och samarbeten kring geoengineering ska se ut för att förhindra att någon försöker sig på det tidigare än optimalt. Och om någon gör det – hur ska vi reagera då? Även generella frågor om osäkerheter studeras - här finns katastrofala risker både vad gäller klimatförändringar och geoengineering. Det finns också politiska och etiska frågor om vilka som ska vara med och fatta beslut. Inom politisk teori finns de som menar att ett beslut bara är legitimt om alla som påverkas av det kan ha inflytande över det. I det här fallet där bokstavligen alla på jorden påverkas är detta inte realistiskt. Så hur kan vi skapa institutioner för demokratisk representation i frågan om geoengineering? Dessutom finns flera frågor om fördelning och kompensation eftersom vissa delar av världen skulle påverkas positivt och andra negativt.
Läs mer
Läs även intervju med Orri Stefánsson i Dagens Industri (Sista vapnet mot klimatkollapsen: Stoppa solen) och artikel om geoengineering av Orri Stefánsson i Tidskrift för politisk filosofi (Planetär ingenjörskonst och katastrofrisker)
