Geoengineering - hur ska vi tänka?
Att skicka ut partiklar i atmosfären för att stoppa solinstrålning är ett exempel på geoengineering. Som lösning på klimatkrisen anser de flesta att detta är en galen idé. Samtidigt går uppvärmningen så snabbt att vi kanske inte har råd att inte forska om möjligheterna - och farorna - med geoengineering. Hur ska vi tänka?
Orri Stefánsson, professor i praktisk filosofi vid IFFS som undersöker etiska, moraliska och beslutsteoretiska problem med geoengineering tror att vi kommer att tvingas prata mer om geoengineering - tyvärr.
- Det är värt att notera att det inte var länge sedan som många ansåg att vi inte heller skulle tala eller forska om klimatanpassning, eftersom anspassningar till ett varmare klimat skulle minska incitamenten att dra ned på utsläpp. Men nu är vi där att klimatanpassningar måste vara en del av lösningen. Tyvärr tror jag på liknande sätt att geoengineering är något vi kommer att tvingas tala mer om, säger Orri Stefánsson till Vetenskapsradion i Sveriges Radio. 
Se seminariet Does global justice demand geoengineering, på IFFS Play
Motståndet mot geoengineering är stort, bland annat eftersom en så pass storskalig intervention i klimatsystemet potentiellt kan vara mycket farlig och medföra konsekvenser som det är omöjligt att ens föreställa sig: så kallade unknown unknowns - vi vet inte ens vad det är vi inte vet. Men det finns också de som är mer positivt inställda till att utforska området. I länder som USA och Saudiarabien är tongångarna mer positiva. Kanske inte så konstigt då detta är två av världens största oljeproducenter.
- Man kan ju såklart misstänka att det beror på att det gynnar deras ekonomiska intressen. Men samtidigt finns det också oberoende forskare som åtminstone är positivt inställda till att forska om området. Någon gång kan ju denna teknik trots allt bli en viktig åtgärd, säger Orri Stefansson till Vetenskapsradion i Sveriges Radio.
Nyligen höll Orri Stefánsson ett forskningsseminarium på Institutet för framtidsstudier på ämnet geoengineering. Han tog sig då sig an ett argument som artikulerats inom filosofin som hävdar att vi har en skyldighet att utforska geoengineering av globala rättviseskäl då detta kan vara den åtgärd som är bäst lämpad att minska skadan för de som kommer att drabbas mest av klimatförändringarna. Orri Stefánsson och medförfattaren Mac Willners menar att även om man accepterar argumentets två antaganden om att skadorna som de mest utsatta för klimatförändringar lider är orättvisa och orättfärdiga, samt att geoengineering skulle vara ett effektivt sätt att minska och kompensera dessa skador, så saknas en central pusselbit i argumentet: de drabbades acceptans och medgivande att utforska geoengineering som alternativ.
- Det kan finnas goda argument att undersöka geoengineering. Men argumentet att global rättvisa skulle kräva det, håller inte, sa Orri Stefánsson under seminariet. Se seminariet på IFFS Play.
