Görs det framsteg inom filosofin?
Trots arbete från över tjugo tusen yrkesfilosofer världen över är det svårt att se att det görs framsteg inom centrala filosofiska frågeställningar såsom viljans frihet, medvetandets natur eller vad det innebär att ha kunskap. Varför är det så? Det frågar sig Folke Tersman i en text i Svensk filosofi.
Läs hela texten: Är filosofiska framsteg en bristvara?
"Att det finns gott om oenighet inom filosofin är [...] svårt att förneka. Detsamma gäller givetvis andra discipliner, inte minst de naturvetenskapliga. Men där kan man lättare ana en konvergens över tid. Frågor som är omstridda vid en tidpunkt har vid en senare tidpunkt avgjorts till de flestas belåtenhet, även om de då ersatts av andra frågor som givit upphov till nya kontroverser. När det gäller de centrala frågorna inom filosofin – om viljans frihet, medvetandets natur, vad det innebär att ha kunskap och så vidare – är det svårare att se en liknande utveckling, trots idogt arbete av de över tjugo tusen yrkesfilosofer som i nuläget lär finnas i världen (vilket i och för sig kan jämföras med en dryg miljon fysiker).
[...]
"Debatten förs mellan pessimister och optimister och handlar till stor del om vad som menas med ett framsteg eller om vilka framsteg som så att säga borde ”räknas”. Att det görs en viss sorts framsteg i filosofin verkar nämligen svårt att förneka. Teorier och viktiga antaganden kan formuleras med större precision än tidigare, vilket underlättar utforskningen av relationerna mellan dem. Mer finkorniga distinktioner tillåter oss också att urskilja nya versioner av teorierna och att upptäcka nya sätt för deras anhängare att bemöta invändningar på. Resultatet av arbetet kan beskrivas som en allt mer detaljerad bild av det dialektiska landskapet och en allt bättre överblick över de teoretiska möjligheter som finns för den som vill besvara de filosofiska frågorna.
Optimisterna betonar betydelsen av denna ökade förståelse och tror att den bådar gott inför framtiden. Pessimisterna är mer skeptiska. Visst kan de gå med på att den ökade förståelsen har ett värde, att själva frågandet är meningsfullt, och att det gagnar samhället också på andra sätt att de filosofiska frågorna diskuteras på ett systematiskt sätt. Det skapar ju i alla fall arbetstillfällen. Men om filosofernas arbete och uppfinningsrikedom inte i slutänden kommer att mynna ut i etablerade konklusioner om viljans frihet eller medvetandets natur, vilket pessimisterna ser föga tecken på, så är det mest att betrakta som en sorts torrsim. Om man inser att man kommer att förbli på landbacken blir det i längden tradigt att ligga på marken och öva brösttag."
Läs hela texten: Är filosofiska framsteg en bristvara?
