Hur ungas fritidsintressen påverkar betyg
Hur skiljer sig pojkar och flickor när det gäller beteenden och attityder som är positiva och negativa för lärande? Frida Rudolphi höll en presentation under Vetenskapsfestivalen i mars i år, där hon identifierade samband mellan olika fritidsintressen, attityder, och avgångsbetyg i högstadiet. Dessa samband blir mycket tydliga om man ser på aktiviteter som läsning och datorspel.
Projektet sökte att ta reda på hur olika aspekter av beteende och attityder hos elever påverkar könsskillnader i betyg genom skolundersökningar. Data samlades in från ett representativt urval av åttondeklassare som följdes upp till nionde klass och vidare genom registerdata. Betygsmåttet som användes var meritvärdet, vilket är ett sammanfattande mått av flera skolämnen.
Beteenden och attityder som observerades var sådant som ansträngning i skolarbetet, attityder till skolan, självdisciplin, och impulskontroll. Bland elever som tycker att de anstränger sig mer utgör flickor 10 procentenheter mer än pojkar. Projektet fann ett positivt samband mellan ansträngning och meritvärde. De som inte anstränger sig gör sämre ifrån sig, och det gäller både flickor och pojkar.
Flickor i den observerade gruppen har generellt högre betyg än pojkar, med en genomsnittlig skillnad på 21 meritpoäng. Skillnaderna kan delvis förklaras av att flickor oftare ägnar sig åt beteenden som är positivt relaterade till lärande, såsom att läsa och göra läxor. En femtedel av pojkar läser varje vecka på fritiden, jämfört med flickornas 36 procent. I forskningen går att tyda hur de pojkar som anstränger sig får högre avgångsbetyg än flickorna.
– Så att de pojkar som anstränger sig, de får ju så att säga utväxling på det, men de kanske behöver vara fler på genomsnittet, säger Frida.
Beteenden som att göra läxor, läsa på fritiden och ha utbildningsaspirationer är vanligare bland flickor. Det kan bidra till deras högre betyg. Dessa beteenden reflekterar självdisciplin, inte genom självupplevd disciplin, utan en prioritering av lärandefrämjande aktiviteter och förskjutande av belöningar, till exempel nöje. Negativa beteenden och attityder, såsom skolk, sena ankomster, och impulskontrollproblem, är vanligare bland pojkar men har mindre inverkan på betygsskillnaderna än de positiva beteendena. Dessa könsskillnader i meritpoäng handlar också till stor del om könsnormer och förväntad högskoleutbildning.
Forskningen är inte entydig om hur datorspel hänger ihop med olika färdigheter och kunskaper, eller om det har betydelse för lärande och i sådant fall hur. Någonting som tydligt dyker upp i data är däremot hur pojkdominerad sysselsättningen är. De spelar mer överlag, och väljer gruppspel (multiplayer-spel) över att spela själva. I projektet går det att se att spelande, samt just de här multiplayer-spelen, har ett negativt samband med betyg, speciellt bland pojkar.
– En rimlig, försiktig tolkning är att om pojkar på genomsnittet skulle anstränga sig mer i skolan, och möjligen också spela lite mindre datorspel och läsa mer böcker, så skulle det då vara ett bra läge för att uppnå samma betyg som flickor.
Frida Rudolphi är forskare i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholmsuniversitet och lektor vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, samt affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hennes forskning handlar främst om ojämlikhet i utbildning.
Lyssna på Frida här:
https://vimeo.com/event/4143306/c425f7346b
