Integrationen både nära - och långt borta
Medan integrationen är tydlig vad gäller chanserna att nå hög utbildning och goda inkomster, liksom för hälsa och välbefinnande, finns stora och bestående skillnader i andra avseenden – i synnerhet när det gäller sociala och kulturella aspekter. Jan O. Jonsson och Carina Mood skriver idag på DN Debatt om integrationen av unga i Sverige. De betonar att integrationen på många områden kan beskrivas som nära, medan den på andra områden är långt borta.
Resultaten i korthet - integrationen både nära och långt borta
> Unga med utländsk bakgrund tar lika ofta universitetsexamen som unga med svensk bakgrund
> De har höga ambitioner vad gäller studie och yrkesval jämfört med unga med svensk bakgrund och mycket hög framtidstro
> Runt en tredjedel av unga med utländsk bakgrund har inte gymnasieexamen vid 23 års ålder, och hälften av dessa har inte ens avslutat grundskolan med betyg som skulle ge behörighet till gymnasiet.
> Unga med utländsk bakgrund finns lika ofta som unga med svensk bakgrund i toppen av inkomstfördelningen. Men de är också överrepresenterade bland de med låga inkomster.
> Unga med utländsk bakgrund har inte sämre hälsa eller välbefinnande än andra.
> Den sociala integrationen, som vi mäter bland annat med vilka man är vän, sambo eller gifter sig med, har långt att gå. Det finns en separation mellan unga med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund.
> De största skillnaderna handlar om religion och värderingar. Unga med svensk bakgrund är bland de mest sekulariserade i världen – bara 14 procent av dem ser religionen som viktig, men bland unga med utländsk bakgrund är motsvarande siffra över 70 procent.
"Den svenska integrationsdebatten pendlar mellan önsketänkande och alarmism, och har två stora svagheter. För det första saknas en helhetsbild: Man drar slutsatser om integration utifrån enstaka indikatorer, som till exempel kriminalitet eller arbetslöshet. För det andra grundas argumenten sällan i god evidens. När det gäller unga med utländsk bakgrund dominerar negativa narrativ där de framställs som antingen offer eller problem.
Det är dags att se integrationen som det flerdimensionella fenomen det är. Att beskriva integrationen som lyckad eller misslyckad är vilseledande, eftersom slutsatserna beror på vilken dimension man menar," skriver Jan O. Jonsson och Carina Mood.
I deras bok Integration bland unga - en mångkulturell generation växer upp, berättar de om deras studie där de följt 5 000 unga med utländsk bakgrund i Sverige.
