Jämlik produktion - ojämlik pension
Historiskt sett har obetalt arbete inte tagits med i nationalräkenskaperna, trots att hushållsarbete har stor betydelse för överföringen av värden mellan generationer. Eftersom det är kvinnor som i högre utsträckning ägnar sig åt obetalt arbete i form av hushållsarbete blir måtten på ett lands produktivitet tydligt snedvriden om man tittar bara på betalt arbete. Vi har därför undersökt möjligheten att addera hushållsarbete till nationalräkenskaperna genom att sätta värde på obetalt arbete.
När man jämför den tid män och kvinnor arbetar kan man se att i arbetsför ålder arbetar de ungefär lika mycket en genomsnittslig dag, så när som på en kvart ungefär, om man räknar ihop obetalt och betalt arbete. Den sammanlagda tiden är ca 8 timmar per dag i genomsnitt om man räknar både vardagar och helgdagar. Män lägger i snitt mellan 60 och 65 % av tiden på betalt arbete, medan motsvarande siffra för kvinnor ligger på i snitt mellan 50 och 55 %.
För att kunna jämföra det ekonomiska värdet av det betalda och det obetalda arbetet måste vi först ge det obetalda arbetet just ett värde. Vi använder den lön man har om man utför det obetalda arbetet på arbetsmarknaden, före skatt och inklusive sociala avgifter.
I diagrammet nedan jämförs mäns och kvinnors produktion i termer av betalt och obetalt arbete. Man ser tydligt att män har högre arbetsinkomst, lön plus sociala avgifter, vilket delvis beror på att de utför mer betalt arbete. Men om man ger det obetalda arbetet ett värde som vi har gjort, ser man också att det totala värdet av arbete – betalt och obetalt – skiljer sig väldigt lite åt mellan män och kvinnor. Med tanke på att den totala arbetstiden är ganska lik är detta inte helt oväntat.
Beräkningarna som ligger till grund för diagrammet är utförda av Nicholas Adjei och Gustav Öberg inom ramen för NTA-projektet.
Eftersom den totala arbetstiden är densamma och många män och kvinnor delar hushåll och därför tar del av varandras inkomst, skulle man kunna se den skeva fördelningen av olika former av arbete som ett mindre problem. Man kan å andra sidan ta fasta på sådant som att kvinnors karriärer blir lidande jämfört med mäns på grund av den sneda fördelningen av obetalt och betalt arbete. Även kvinnors pensioner blir mindre jämfört med mäns, delvis som följd av just denna skeva arbetsfördelning. Änkepensioner och liknande regler har mildrat effekten av att män och kvinnor fördelar sin arbetstid olika men änkepensionen håller på att fasas ut.
Inom pensionssystemet finns det regler som också i framtiden minskar effekten av att kvinnors produktion ser annorlunda ut än mäns då de tjänar mindre pengar men utför mer obetalt arbete, t.ex. genom att föräldrapenningen är pensionsgrundande. Man kan också få ett tillskott till sin pension när man har barn även om man inte tar ut föräldraledighet, via regeln om pensionsrätter för barnår. Denna pensionsrätt tillfaller den förälder som har lägst inkomst vilket vanligtvis är kvinnan.
Trots dessa regler kan man dock se att kvinnor i snitt kommer att få en lägre pension, delvis just på grund av att de ägnar mindre tid till betalt arbete och mer tid till obetalt arbete. Detta beror till viss del på att pensionen efter pensionsreformen grundar sig på hela livsinkomsten.
Detta blogginlägg bygger på en uppsats av Nicolas Adjei och Gustav Öberg, forskningsassistenter vid Institutet för Framtidsstudier, som presenterades vid 36th IATUR Conference on Time Use Research. 30 July – 1 Aug 2014, Turku (Åbo), Finland.
Studien är gjord inom ramen för internationella National Transfer Accounts Project.
av Gustav Öberg
