Den omedvetna rasismens konsekvenser

Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. 

Detta förhållande – att en betydande del av all rasistisk och sexistisk praktik är omedveten – är sedan länge känt, men vilka samhällskonsekvenser får det som på forskarspråk kallas "implicit bias", omedvetna fördomar? Frågan avhandlas i senaste upplagan av Sveriges Radios program Filosofiska rummet utifrån rön och perspektiv levererade av bland andra filosofen Katharina Berndt Rasmussen, forskningsledare för IFFS nystartade projekt "’If you're all egalitarians, how come you're so racist?’ Sociala normer, implicit bias och diskriminering”.

– Implicita fördomar är en sorts skevhet i vår tolkning av världen – till exempel att vi har en tendens att koppla ihop vissa hudfärger med vissa egenskaper, säger Katharina Berndt Rasmussen. Det här har forskats på under några decennier bland sociologer och psykologer, och de har utvecklat ett så kallat IAT eller Implicit Association Test, som mäter hur snabbt och felfritt en försöksperson kopplar ihop till exempel mörkhyade ansikten och positivt eller negativt laddade ord.

Testet anses kunna mäta styrkan hos försökspersonens fördomar. Det intressanta, menar Berndt Rasmussen, är att när man i anslutning till testet frågar folk om de gör skillnad på mörkhyade och ljushyade så nekar de flesta uttryckligen till det. Människor verkar alltså själva ha svårt att få syn på skevheterna. Allt detta väcker en oro att sådana associationer, utan att de uppfattas av andra än de drabbade, slår igenom på bred front i människors beteende, till exempel i vardagsbedömningar eller jobbansökningar – det vill säga det som vissa kallar strukturell rasism.

– Även om fördomsgraden fluktuerar på individnivå är de genomsnittliga implicita fördomsgraderna hos olika grupper eller samhällen väldigt stabila över tid och korrelerar tydligt med sociala ojämlikheter, säger Katharina Berndt Rasmussen.

Lyssna på hela programmet Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar i Sveriges Radio.
Läs intervjun De omedvetna fördomarnas mönster och konsekvenser med Katharina Berndt Rasmussen.
Läs mer om IFFS forskningstema Diskriminering, sexism och rasism.