Klimatfrågan delar politiken
Klimatfrågan, en gång varken särskilt höger eller vänster, har dragits in i kulturkriget och delar nu politiken. Varför? Det frågar sig Dagens Nyheter och intervjuar bland andra Kirsti Jylhä, forskare inom klimatpsykologi på Institutet för framtidsstudier.
En studie som refereras i artikeln är Climate Change Denial among Radical Right-Wing Supporters från 2021 som undersökte vad som förenar de som är skeptiska till klimatvetenskap eller åtgärder för att stoppa global uppvärmning. Dagens Nyheter skriver:
"I en studie från 2021, utförd av forskare på Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet, sökte man vilka faktorer som oftast kan kopplas till klimatförnekelse. Trots att de svarande röstade på olika partier förenades de i tre saker: sympati för högerinriktad ekonomisk politik, antifeministiska attityder och en misstro mot media, särskilt SVT.
Kirsti Jylhä är doktor i psykologi, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av personerna bakom studien. Hon berättar om en annan viktig psykologisk mekanism som spelar in i motståndet mot klimatomställning: social dominansorientering, SDO. Det innebär att man förespråkar tanken om hierarkier och att vissa sociala grupper är värda mer än andra. Om man har en världsbild där man tar för givet att vissa har det bättre och andra sämre, så kan det vara lättare att inte bry sig om klimathotet, säger Jylhä.
– Den som inte prioriterar situationen för människor i fattiga länder nära ekvatorn kan lättare förbise att de människorna drabbas värre av klimatförändringar än vad vi som bor i nordiska, rika länder gör, säger hon.
Det kan innebära att vilja fortsätta leva som hittills även om det drabbar andra.
– Människor med hög SDO vill inte införa åtgärder som gör att de hierarkierna försvinner, eftersom de brukar se dem som naturliga. Den som accepterar sociala hierarkier där vissa grupper är mindre värda brukar också se det som mer självklart att människan dominerar djur och natur", säger Kirsty Jylhä till Dagens Nyheter.
