Klimatpolitik för konservativa
På 1970- och 1980-talen var konservativa och högern profilerade i klimat- och miljöfrågor. Nu ägs politikområdet av vänstern. Hur har det blivit så och hur ser en klimatpolitik ut som går i linje med konservativ moral och etik? Vi frågar Olle Torpman, docent i filosofi och projektledare för det nya projektet Konservativ klimaträttvisa för en hållbar omställning på Institutet för framtidsstudier.
Detta är en del av Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev december 2023. Läs hela här >
Anmäl dig till våra nyhetsbrev >
Vilken är den konservativa grundsynen i klimat- och miljöfrågor?
- Alla ideologier kommer med värderingar och principer som avgör vilka mål samhällsbygget ska ha, och vad som får göras för att nå dessa mål. Detta ställer också krav på klimat- och miljöåtgärder, där olika ideologier på grund av olika grundvärderingar kan föredra olika lösningar. Konservatismen som ideologi förordar åtgärder som sker försiktigt och kan bevara värden som traditioner, gemenskaper, historia, naturlighet, välstånd, och nationellt självbestämmande. Det råder dock delade meningar inom konservatismen om det främst är sådana mänskliga värden som ska bevaras, eller om också naturliga värden ska det – som t.ex. naturområden, urskogar, arter, biologisk mångfald, och så vidare.
Vilka konservativa värden talar för en aktiv klimatpolitik?
- Konservatismen har en stor potential i dessa frågor, eftersom dess grundprincip handlar om bevarande, och kommer inbakad med en förvaltarskapstanke: att bevara sådant som finns, är gott, naturligt, och har en lång historia. Eftersom naturen är just naturlig och funnits med oss hela tiden, samtidigt mycket av klimat- och miljöarbete går ut på just bevarande, så finns ett potentiellt starkt stöd i konservatismen för dessa frågor.
Hur ser liberaler på klimat- och miljöfrågan?
- Liberalismen kommer med en frihetsprincip som gör gällande att miljö- och klimatåtgärder – eller andra åtgärder också för den delen – bara kan tillåtas om de respekterar individens frihet. Med det sagt är det inte så konstigt om många av de tidiga miljö- och klimatåtgärderna motsattes från liberalt håll, eftersom de ansågs kränka denna frihet. Men det är ingen självklar liberal hållning. För det första kräver frihetsprincipen att vi inte kränker andras friheter. Eftersom för stora utsläpp leder till sådana kränkningar ställer det krav på vilka utsläppsnivåer som kan tillåtas. För det andra tillåter samma princip att vi gör vad som behövs för att hindra orättfärdiga frihetsinskränkningar. Ju mer övertygande bevis som kommer för att vi med våra utsläpp orsakar sådana inskränkningar, desto lättare blir det att från liberalt håll vidta åtgärder mot dem.
Liberaler är ofta kritiska till klimatpolitik som hämmar tillväxten - varför är det så?
- Det finns flera skäl. Ett är att det finns en idé inom liberalismen om att lösningar på problem ska komma från individer själva, genom innovationer, snarare än genom statliga tvång eller förbud. Tillväxt kan också ses både som en förutsättning för, och ett tecken på, att individer frodas fritt. Med mindre tillväxt erbjuds mindre friheter, och genom att ge människor friheter tenderar de att bidra till tillväxten.
Varför har klimatfrågan blivit vänster?
- De åtgärder som rekommenderats för klimatets skull, från miljöorganisationer eller forskarvärlden, har ofta inneburit ett åsidosättande av konservativa värden – kring traditioner, försiktighet, gemenskaper, självbestämmande, osv. De har handlat om att ändra våra matvanor, levnadsvanor, sätt att resa, att överlåta beslut åt EU – och att det dessutom ska gå snabbt. Precis som högerpartierna har profilerat sig i vissa frågor, har vänsterpartierna varit dem som mer profilerat sig i miljöfrågor. Det innebär också att miljöförslagen ofta kommit från just vänster.
Varför motsätter sig konservativa och liberaler förslag som kommer från vänster?
- När vänstern lägger ett miljöförslag blir naturligt av identitetspolitiska anledningar att vara emot, men jag tror också att det kan vara naturligt att vara emot av anledningen att vänstern tenderar att bygga förslagen på sina värderingar som då inte tar hänsyn till de värden som finns inom konservatism och liberalism.
Så hur skulle en konservativ klimatpolitik kunna se ut?
- En konservativ klimat- och miljöpolitik kräver, eller består i, att den just sätter ramarna utifrån en mångfald av värden som konservatismen anammar. Eftersom konservatismens värderingar och principer är mer mångfacetterade än de hos andra ideologier, är det dock en risk att dessa kan komma i konflikt med varandra. Det är ingen omöjlighet att hantera sådana konflikter, men det kan innebära en aningen svårare uppgift än de som andra ideologier ställs inför. Jag tror att socialistisk lagda partier – eller gröna för den delen – har mycket att vinna på att utforma sina klimat- och miljöförslag på ett sätt som inte går stick i stäv med konservativa och liberala värden. Lyckas de med det, kan de nämligen accepteras mer brett – i såväl riksdag som samhället i stort.
Se också en intervju i Aktuellt med Olle Torpman om konservatism och klimat.
