Könsessentialism kan förklara segregation
Socialt skapade föreställningar om biologiska könsskillnader, könsessentialism, ligger bakom en mycket stor del av den kvarstående könssegregationen och ojämställdheten. Det är en slutsats av ett forskningsprojekt som studerat könssegregation och essentialism i 25 länder.
Studien är gjord av Karin Halldén, doktor i sociologi vid Stockholms Universitet, David Grusky, Stanford University, Asaf Levanon, University of Haifa och Reinhard Pollak, WZB Berlin. Essentialism avser föreställningar om att biologiska skillnader mellan könen gör kvinnor och män lämpade för olika sysslor. Exempelvis att män skulle vara mer lämpade att utöva auktoritet och kvinnor mer lämpade för vård och omsorg. I forskningsprojektet ”Gender Essentialism in cross-national perspective”, som presenterades på Institutet för Framtidsstudier på ett forskarseminarium den 7 mars, ställs bland annat frågan om antaganden om essentiella könsskillnader kan förklara varför de framsteg i jämställdhet som gjorts sedan 1960-talet verkar ha stannat av. Jämfört med vertikal segregation, det vill säga att kvinnor har svårare att nå högre positioner på en arbetsplats eller inom ett fält, verkar segregation som har sin rot i essentialism, svårare att bekämpa. Enligt studien kan till exempel löneskillnaderna mellan könen i mycket högre utsträckning förklaras av essentiella föreställningar som leder till att kvinnor och män väljer och får olika arbeten, snarare än att kvinnor och män får olika lön för samma arbete. 24 länder i Europa samt USA ingick i studien och enligt resultaten kan nästan all kvarstående segregation och ojämlikhet mellan könen förklaras av essentialism.
Enligt studien blir en konsekvens av det här att politiska jämställdhetsreformer som siktar in sig på den vertikala segregationen inte minskar ojämställdheten särskilt mycket.
Essentialismens negativa inverkan på jämlikheten har tidigare underskattats menar forskarna. Detta för att tidigare studier mest tittat på den form av essentialism som gett kvinnor relativa fördelar. Exempelvis att lågbetalda fysiska arbeten ansetts vara mäns domän.
