Människan oförberedd på teknikens konsekvenser
Artificiell intelligens (AI) har snabbt blivit en kraft att räkna med och påverkar redan samhället på sätt som överraskar många, enligt Pontus Strimling, forskare vid Institutet för framtidsstudier. Strimling, som leder forskningen om nya teknologier och mänsklighetens framtid på Institutet för framtidsstudier, intervjuas i Dala-Demokraten om AI:s påverkan och människans anpassningsförmåga.
Till förra året var AI-applikationer specialiserade för specifika uppgifter, men för ett år sedan släpptes den stora språkmodellen ChatGPT. Strimling konstaterar att genom träning med omfattande datamängder har ChatGPT utvecklat överraskande förmågor, inklusive rimning, köprekommendationer, översättning av språk, och förmågan att skriva texter av varierande komplexitet samt koda och programmera, allt utan specifik träning för dessa uppgifter.
Enligt Strimling är det osäkert vad framtiden har att erbjuda, eftersom ChatGPT sprids snabbt och används på olika sätt. Han betonar att vi är oförberedda på dess potentiella konsekvenser och att teknikutvecklingen går snabbare än vår reaktionsförmåga.
- Vi ligger liksom efter i vår reaktionstid. Vi har inte löst problemen som förra generationens AI orsakade, precis som vi inte löst problemen som Internet medförde. Nu befinner vi oss i ett läge där tekniken utvecklas oerhört snabbt men tiden det tar att reagera och åtgärda problemen fortsätter vara samma, säger Pontus Strimling.
Strimling tycker att frågan om vilka yrkesgrupper som kommer att ersättas av AI är för tidig att svara på, men de yrkesgrupper som kommer att påverkas på ett eller annat sätt är yrken som involverar skrivande eller kodning. Exempelvis kan läkare och lärare dra nytta av ChatGPT för att underlätta uppgifter som att fylla i patientjournaler eller ge skriftliga omdömen till föräldrar.
- Kommer den att kunna ersätta journalister? Tja, det tar förstås längst tid att ersätta de som är bäst på att skriva. Journalister har ju det som sitt hela yrke, men det finns jättemånga yrkesgrupper som skriver mycket i sitt jobb men som egentligen inte har skrivandet som yrke. Om de får hjälp med skrivandet kan de ägna mer tid åt det som är deras huvuduppgift, säger Pontus Strimling till Dala-Demokraten.
Läs hela artikeln: AI-forskaren: Kusligt hur mycket den kan göra
