Åldrande befolkning i Sverige leder till förändringar

Demografen Martin Kolk, forskare vid Institutet för framtidsstudier och docent i demografi vid Stockholms universitet pekar i en artikel i DN på tre viktiga faktorer som kommer att påverka framtidens kompetensbehov i Sverige. För det första den åldrande befolkningen, som skapar ett ökat behov av kompetens inom äldreomsorg och hälsa. För det andra urbaniseringen, där unga i allt större utsträckning flyttar till storstäderna och lämnar glesbygdsområden med en högre andel äldre invånare, vilket skapar obalanserade åldersstrukturer i kommunerna. Detta leder i sin tur till att den högkvalificerade arbetskraften inom den privata tjänstesektorn koncentreras i storstadsområdena, vilket kommer att påverka efterfrågan på kompetens i olika regioner.

En annan avgörande faktor är en trögrörlig arbetsmarknad. Det har blivit allt ovanligare att personer i mitten av livet gör längre regionala flyttar, vilket försvårar för mindre orter att locka rätt kompetens när både män och kvinnor ofta har karriärer och båda parter måste hitta nya jobb vid en flytt. Denna minskade rörlighet på arbetsmarknaden bidrar till den nuvarande paradoxen i Sverige med hög arbetskraftsbrist samtidigt som arbetslösheten är högre jämfört med EU-genomsnittet.

Kolk noterar att arbetsmarknaden förväntas ha effekter av dessa demografiska förändringar inom cirka 20 år. Efterfrågan på kompetens inom äldreomsorg och sjukvård förväntas öka betydligt på grund av den åldrande befolkningen. För att möta dessa förändringar kommer den offentliga sektorn att behöva expandera för att upprätthålla dagens bemanning och servicekvalitet.

När det gäller migration och arbetskraftsinvandring ser Kolk möjligheten att locka arbetskraft från andra EU-länder om arbetskraftsbristen blir betydande. Sverige har redan upplevt en betydande invandring från östra Europa under de senaste 15 åren, vilket har bidragit till både hög- och lågkvalificerade jobb. En ytterligare arbetskraftsinvandring skulle kunna tillgodose behovet av rätt kompetens och ha en positiv effekt på efterfrågesidan, särskilt om löner och arbetsvillkor inte dramatiskt ökas för att locka arbetskraft.

Valet av yrke påverkas av individuella preferenser och prioriteringar. För vissa kan det vara viktigt att ha en stabil arbetsmarknadsanknytning och tjäna bra pengar, vilket kan leda till att de väljer yrken med brist och hög efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt är det många andra faktorer som påverkar trivsel och livskvalitet, vilket kan vara lika viktigt för att människor ska trivas med sina yrkesval och livsstilar. Att balansera arbetsmarknadens behov med individuella mål och önskningar kommer att vara en utmaning framöver för både individer och samhället som helhet.

Läs hela artikeln här i DN:
https://www.dn.se/ekonomi/demografen-allt-ovanligare-att-folk-i-mitten-av-livet-flyttar-for-jobben/