Måste vi runda demokratin för klimatets skull?
Givet att demokratins kvarnar mal långsamt och att klimatkrisen är akut, är det för sent att lösa klimatkrisen på demokratisk väg? Så lyder ett vanligt förekommande argument, men stämmer det? Folke Tersman, professor i filosofi och ställföreträdande vd på Institutet för framtidsstudier tar sig an frågan i podden Studio Anekdot.
"Det är en poäng som man kan förstå. Dels är väljare ganska kortsiktiga och ser främst till sina kortsiktiga snäva ekonomiska intressen. Kommer det då en politiker som säger att klimatet inte är något att oroa sig för och lovar sänkta skatter så nappar väljare på det. Det är det teoretiska argumentet men kanske hade det främst bäring längre tillbaks i tiden. 2006-2007 var klimatfrågan högt upp på agendan och hade en stark rörelseenergi. Sedan kom finanskrisen och återigen blev sysselsättningen det viktigaste. Då infriades tanken om demokratins oförmåga. Men idag kommer de starkaste kraven och den starkaste rörelsen framåt från demokratier och det måste man förklara genom att människor är engagerade och har nått en stor förståelse kring hur viktig klimatfrågan är och i demokratier kan de sätta press på politiker på ett sätt som inte är möjligt i auktoritära system," säger Folke Tersman i podden.
