Mekanismen bakom sjunkande födelsetal ifrågasatt
Att ekonomisk tillväxt leder till att människor skaffar färre barn är en vedertagen sanning. Men ny svensk studie ifrågasätter ekonomisk utveckling som primära faktorn bakom sjunkande födelsetal. Martin Kolk, docent i demografi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, kommenterar studien i Dagens Nyheter.
Den svenska studien av forskare vid Göteborgs universitet har analyserat födelsetalen i 136 utvecklingsländer mellan 1970 och 2014 och fann att spridningen av moderna preventivmedel var den viktigaste faktorn för sjunkande födelsetal. Bland de 28 fattigaste länderna sjönk födelsetalen under perioden med i genomsnitt 2 barn per kvinna - från 7 till 5 barn - medan BNP per capita i stort sett var densamma. Forskarna menar att familjeplaneringsprogram spelade en viktig roll under senare delen av 1900-talet genom att informera om fördelar med mindre familjer och erbjuda billiga och ibland kostnadsfria preventivmedel på frivillig basis i många länder.
Martin Kolk, som läst studien, menar att sambandet mellan fallande födelsetal och ekonomisk utveckling dock stämmer över långa tidsperioder.
– Alla länder som i dag har mycket högt barnfödande har också relativt låg inkomst, och det finns inga rika länder som har ett mycket högt barnfödande, säger han till Dagens Nyheter.
Studiens slutsats om kopplingen mellan lågt barnafödande och hög användning av moderna preventivmedel är rimlig menar Kolk, men ett lika viktigt orsakssamband är att de som önskar färre barn kommer att använda mer preventivmedel.
– Annan forskning visar att den viktigaste faktorn bakom minskat barnafödande är att en stor del av befolkningen vill ha färre barn. Till exempel sjönk födelsetalen i Europa på 1800-talet huvudsakligen med traditionella preventivmedel som avbrutet samlag, säger Martin Kolk till Dagens Nyheter.
