Framtider En negativ syn på invandring, riksdag och samhällsförändringar förenar Sverigedemokraternas väljare
Under de senaste decennierna har Europa genomgått stora politiska förändringar som en följd av att nya partier har vuxit fram och etablerat sig i många länder. Vi har sett en sådan utveckling även i Sverige där Sverigedemokraterna snabbt har vuxit från en marginell position till ett av landets största riksdagspartier.
För att förstå dessa politiska förändringar behöver man se närmare på den rådande sociala, politiska och ekonomiska kontexten. Men för att förstå varför ett stort antal väljare på kort tid har valt att byta parti behöver vi också kunskap om sociologiska och psykologiska mekanismer. I rapporten Sverigedemokraternas väljare: Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? söker jag tillsammans med Jens Rydgren och Pontus Strimling svar på en rad olika frågor om Sverigedemokraternas väljare för att få en inblick i partiets växande stöd. Rapporten bygger på en enkätstudie som omfattar drygt 3 500 personer som angivit att de, om det vore riksdagsval idag, skulle rösta på Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, eller inte rösta alls.
Vilka är Sverigedemokraternas väljare?
I rapporten konstaterar vi att det framför allt är fyra egenskaper som förenar Sverigedemokraternas väljare. För det första är så gott som samtliga kritiska till invandring, dvs. de vill minska invandringen till Sverige och ser invandringen som ett ekonomisk och kulturellt hot mot samhället. För det andra är det väldigt vanligt bland sverigedemokratiska väljare att sakna förtroende till samhällsinstitutioner, framför allt till riksdag och politiker. För det tredje kan väljargruppen generellt beskrivas som högerlutande. I socioekonomiska frågor (t.ex. synen på skatter) ligger de till höger om Socialdemokraternas väljare och lite till vänster om Moderaternas, och i sociokulturella frågor (t.ex. synen på feminism) ligger de till höger om både socialdemokrater och moderater. För det fjärde är det relativt vanligt hos sverigedemokratiska väljare att anse att det svenska samhället har blivit sämre på senare år, och att uppleva utanförskap i samhället – även om de flesta mår bra på det personliga planet och inte kan beskrivas som marginaliserade.
Det är dock viktigt att notera att väljargruppen inte är homogen. Trots att vi ser ganska tydliga skillnader mellan Sverigedemokraternas väljare jämfört med Socialdemokraternas och Moderaternas väljargrupper i flera avseenden, så finns det ganska stor spridning inom gruppen i många frågor. Trots att det finns en stor grupp som verkar ha antipatier mot invandrare, så är det till exempel bara knappt hälften av respondenterna i väljargruppen som kan beskrivas som xenofobiska. För att närmare förstå vilka motiv som ligger bakom valet att lägga sin röst på ett uttalat invandringskritiskt parti har vi tittat närmare på vad som skiljer dessa två grupper av SD-väljare åt. Det vi kan se tyder på att de SD-väljare som kan beskrivas som xenofobiska också tenderar att vara mer konservativa, auktoritära och etnonationalistiska (att t.ex. anse att etnicitet är viktigt för att definieras som svensk) än de SD-väljare som inte är xenofobiska, och de uppvisar även något mer förtroende för partiet.
Var kommer Sverigedemokraternas väljare ifrån?
Sverigedemokraternas väljare kommer både från det borgerliga blocket och det rödgröna blocket, framför allt från Moderaterna och Socialdemokraterna. Detta är intressant med tanke på att höger–vänsterdimensionen traditionellt har stor betydelse i svensk politik. Hur kommer det sig att både höger- och vänsterväljare har börjat rösta på SD?
Resultaten kan vara kluriga att få ihop om man utgår ifrån förklaringar som tillämpas för att förklara väljarstöd till mer etablerade partier. Frågor som traditionellt drivs i politiken har ofta att göra med socioekonomiska frågor som skatter och storleken på den offentliga sektorn. Politiska partier och deras väljare har givetvis ofta åsikter om sociokulturella frågor också, bland annat om just invandring, men dessa frågor har haft en mindre central plats i politiken. Nya partier är däremot mindre engagerade i socioekonomiska frågor och brukar främst driva mer specifika sociokulturella sakfrågor – t.ex. partier som ingår i den gröna partifamiljen. Detta gäller även Sverigedemokraterna som menar att det varken är ett höger- eller vänsterparti och som främst har fokus på invandringsfrågan. Det här är dock inte en fullständig förklaring till SD:s eller andra relativt nya partiers framgångar. Det finns invandringskritiskhet även i andra väljargrupper, och man kan fråga sig varför en så stor andel väljare börjat betrakta detta som en så central politisk fråga att den avgör var de vill lägga sin röst i riksdagsvalet.
Ett annat sätt att se på väljarbeteende
För att bättre kunna förklara det här väljarbeteendet kan man använda sig av teorier inom politisk psykologi och sociologi. Det är nämligen inte helt slumpmässigt vem som börjar rösta på vilket parti, och det gäller även Sverigedemokraternas väljare. Partiet brukar placeras in i den nya högerradikala partifamilj som har vuxit fram under de senaste decennierna i Västeuropa. Den nya partifamiljen kännetecknas framför allt av sin etnonationalistiska position, sin nostalgiska syn på nationens förflutna, samt en populistisk retorik om att politiska och kulturella eliter har fjärmat sig från folket – inte minst i synen på frågor som invandring och mångkultur. Högerradikala partier definieras som radikala utifrån deras strävan efter att radikalt omvandla samhället, vilket de önskar göra med lagliga och demokratiska medel till skillnad från partier som beskrivs som högerextrema. Dessa partier har dock en populistisk syn på demokrati som innebär att de anser att dagens demokrati fungerar dåligt, och att de själva är företrädare för den sanna demokratin.
Som vi har sett delar en ganska stor andel av Sverigedemokraternas väljare just dessa egenskaper. Nästan samtliga delar partiets negativa syn på invandring (men ogillar inte nödvändigtvis invandrare) och svensk politik. En väldigt hög andel av dem delar även den nostalgiska synen på Sveriges förflutna, och upplever att samhället har blivit sämre. Denna upplevelse verkar inte bero på en försämring av den egna situationen, men då dessa väljare har en relativt låg framtidstro kan de vara oroliga över att de samhällsförändringar som de upplever som negativa i längden kan påverka även deras eget liv. Att lägga sin röst på Sverigedemokraterna motiveras då av en vilja att påverka samhället i stort.
Vart är Sverigedemokraternas väljare på väg?
Av allt att döma verkar Sverigedemokraternas väljare ha hittat hem – i alla fall tillfälligt. Vi hittade inget stöd för att de skulle vara benägna att byta till andra partier. Våra resultat tyder på att den potential för framtida rörlighet som finns är större mellan Moderaterna och SD än mellan Socialdemokraterna och SD. Denna slutsats bygger på frågor som mäter andrahandsval och respondenternas bild av Sveriges framtid om olika partier skulle inneha regeringsmakten. Socialdemokratiska och sverigedemokratiska väljare (oavsett tidigare partival) tenderar också att skilja sig betydligt mer åt i de flesta frågor som analyseras i den här rapporten. Det fanns dock tydliga skillnader även mellan moderater och sverigedemokrater, t.ex. när det gäller synen på invandrare, konservativa värderingar, och relationen till samhället.
Osedda väljare en utmaning inför framtida val
De flesta väljare som deltog i studien uppger att de mår bra, oavsett vilken väljargrupp de tillhör, och de upplever inte att de skulle ha fått det sämre under de senaste fem åren. Men bara en minoritet av respondenterna upplever att samhället ser dem, och de flesta valde avlägsna årtionden på frågan om vilken period som var den bästa i svensk historia. Hos sverigedemokratiska väljare var det vanligt att ha en negativ uppfattning om sin relation till samhället även i andra frågor: De har lågt förtroende till samhällsinstitutioner, upplever sig inte vara en del av samhället, och har även en låg framtidstro. Det här är viktiga insikter för samtliga politiska partier; varför är det så vanligt att anse att Sverige hade det bättre förut, och hur kan man förstärka upplevelsen att vara sedd av samhället? Hur de lyckas fånga upp dessa frågor kan ha betydelse för var väljarna lägger sina röster i framtiden.
Skribent: Kirsti Jylhä
Denna text utgör en del av innehållet i vårt nyhetsbrev Framtider nr 2018/1 som kom ut i juni 2018. Prenumerera på nyhetsbrevet och inbjudningar till våra publika seminarier här.
Här kan du se Kirsti berätta om rapportens huvudsakliga resultat:
