Nöjd med livet – nytt mått på välstånd
BNP är inte allt – nu kommer nya bud om hur Sveriges välstånd ska mätas och de presenteras i regeringens senaste proposition Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. Tidigare har ekonomisk tillväxt dominerat vårt sätt att se på utveckling och välstånd, men regeringens nya förslag innebär att välstånd ska mätas med femton indikatorer istället för en. Institutet för Framtidsstudier har deltagit i utvecklandet av en av de nya indikatorerna som fokuserar på subjektivt välmående.
BNP har samband med faktorer som ökar vårt upplevda välstånd och har länge använts som mått på utveckling i samhället. Att enbart använda BNP som mått på samhällets utveckling säger dock ingenting om miljöproblem som förvärras, skolresultat som försämras eller ohälsa som ökar. De 15 föreslagna indikatorerna i propositionen har därför som mål att ge en bredare bild som inte enbart bygger på ekonomisk tillväxt. De är indelade i fem ekonomiska, fem miljömässiga och fem sociala. De nya indikatorerna innebär inte att BNP slutar användas, de kommer istället att komplettera det ekonomiska måttet. Indikatorerna är sådana som upplevs viktiga för befolkningen, till exempel självskattad allmän hälsa, mellanmänsklig tillit, närhet till skyddad natur och hushållens skuldsättning.
Alla femton indikatorer:
Ekonomiska
BNP per capita
Sysselsättningsgraden
Arbetslöshet
Hushållens skuldsättning
Offentlig sektors konsolideradebruttoskuld
Miljömässiga
Luftkvalitet
Vattenkvalitet
Skyddad natur
Kemikaliebelastning
Utsläpp av växthusgaser
Sociala
Låg disponibel inkomst
Utbildningsnivå
Mellanmänsklig tillit
Självskattad allmän hälsa
Nöjd med livet
För Institutet för Framtidsstudier är det här en viktig och högst välkommen utredning. Ett första utkast presenterades för forskarna på institutet redan i början av 2015 av Robert Erikson, en av forskarna som drev arbetet med utredningen.
Se abstract från seminariet med Robert Erikson här.
I institutets remissvar ingick framför allt argument för en bredare definition av välbefinnande som utgår från individers självrapporter. Institutets förslag återfinns i den sista indikatorn i listan ovan som kallas ”nöjd med livet”. Indikatorn mäts genom intervjuer med personer som får svara på frågan: ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”.
Det finns dock inte tydligt beskrivet i propositionen hur mätningarna av de femton indikatorer ska genomföras, eller av vem.
